Kan en förälder göra ett barn arvlöst genom gåva och liknande?
Min far var gift med en ny kvinna, inte min mor, och de fick även två gemensamma barn, jag är alltså ett särkullbarn från min fars tidigare förhållande.
De har båda gått bort nu, först min styvmor och nu min far. Mina syskon berättade att finns ett dokument som säger att allt skall gå till dem. Vid bouppteckningen framkommer det att 2005 har han skrivit ett gåvobrev där han ger henne hela sin del i deras gemensamma hus i gåva. I samma veva skrivs ett äktenskapsord som säger att all hennes egendom som hon nu äger och i framtiden kommer förvärva genom arv, testamente, gåva, eget arbete, köp eller på annat sätt, skall vara hennes enskilda egendom, liksom avkastningen därav. Detsamma skall gälla för egendom som kan komma att träda i stället för sådan egendom liksom avkastningen därav. Jag antar att de är gåvobrevet och äktenskapsförordet som mina syskon syftade på. Vidare framkommer att min far aldrig har ägt någonting utöver huset. Allt som köps in är skrivet på henne, bilar, husvagn mm. Jag har förstått att jag kan begära jämkning gällande gåvobrevet då han inte har rätt att ge bort mer än halva egendomen, dvs halva sin del av huset, men resten ? Min fråga är alltså: Kan de lovligt skriva henne som ägare på allt, som då skyddas genom att bli hennes enskilda egendom. Det borde ju vara med gemensamma pengar som sakerna köps in till viss del. Känner mig lurad.
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.
Om förstärkt laglott
En bröstarvinge har alltid rätt att få ut sin laglott ur en arvlåtares kvarlåtenskap. Laglotten består av hälften av arvslotten, ärvdabalken 7 kap. 1 §. När en förälder i livet ger bort sina tillgångar i gåvor kan något som kallas förstärkt laglottsskydd aktualiseras, ärvdabalken 7 kap. 4 §. Det förstärkta laglottsskyddet har betydelse när en arvlåtare har givit någon en gåva i ett syfte som är att jämställa med testamente, till exempel eftersom arvlåtaren är döende eller tror att den snart ska dö. Ändamålet med gåvan måste vara att ordna arvet efter givarens död. Det förstärkta laglottsskyddet tillämpas även i situationer då givaren fram till sin död har kvar nyttan av den bortgivna egendomen, till exempel genom att denne behåller nyttjanderätt till en bortgiven fastighet.
Tillämpas det förstärkta laglottsskyddet så innebär det att gåvan räknas in i kvarlåtenskapen vid beräkningen av arvingarnas laglotter. Det innebär att den som har fått en eller flera gåvor kan bli återbäringsskyldig. Med andra ord kan gåvorna eller en del av dessa gå tillbaka till dödsboet för att arvingar ska få ut sina laglotter. Om en bröstarvinge vill göra gällande sin förstärkta laglott mot en gåvotagare, ska han eller hon väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.
Ägande och gåvor
Vad gäller ägandeförhållanden är utgångspunkten att den som har köpt och betalat en viss sak är ägare till saken. Ibland kan det även argumenteras att det föreligger dold samäganderätt till viss egendom som endast en make står som ägare till. Det förutsätter dock att det varit bådas avsikt att båda skulle vara ägare. Att det förelåg en sådan partsavsikt presumeras när två förutsättningar är uppfyllda – 1) när egendomen köpts av den ena maken för gemensamt bruk och 2) när den andra maken har bidragit ekonomiskt till köpet. Detta framgår inte av lag, utan är principer som framkommit genom rättspraxis. Hur ägarförhållandena ser ut i din situation är dock svårt att fastställa utifrån de omständigheter som jag känner till. Om det är så att din far har bidragit ekonomiskt eller till och med köpt egendom själv så kan han alltså vara ägare till hela eller vissa delar av denna egendom. Om han har köpt något och sedan gett egendomen till sin fru så kan det vara att betrakta som gåva. Då kan den förstärkta laglotten ovan eventuellt tillämpas på sådan egendom.
Sammanfattning och rekommendation
Utgångspunkten är att en person får använda sin egendom precis som han eller hon vill. Ett undantag är just den förstärkta laglotten, vilket jag antar var det du hänvisade till i din fråga. Vad gäller äganderätten är den i första hand beroende av vem som köpt egendomen. Det kan dock röra sig om samägande om det har förelegat en avsikt att båda skulle vara ägare trots att den ena köpte egendomen.
Jag kan tyvärr inte göra en mer specifik bedömning utifrån de omständigheter jag känner till. För vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar en jurist. Familjens Jurist är mycket kunniga på området. Du kan boka tid med en jurist hos Familjens Jurist här.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.