Kan en bröstarvinge göras arvlös genom gåvor?
Vår far är strax under 90 år och jag och min bror är bröstarvingar. Vår far har multipla sjukdomar och har blivit alltmer bräcklig. Han kan gå bort inom ett år eller så kan det ta längre tid eller gå snabbare. Min bror har de senaste åren fått pengar av vår far då min bror blev vår pappas närmaste anhörig då jag för 4 år sedan var tvingad att bryta med min far och bror pga av deras kränkningar mot mig. Jag är idag oroad för min laglott den dag vår far dör, då jag tror att det inte kommer finnas några pengar kvar i boet. Min bror har dels fått en penningsumma som var skrivet på överföringen som arv. Sedan har min bror fått ytterligare penningsummor fördelat på 2 års tid
Jag är oroad att det inte kommer att finnas något kvar av tillgångar den dag vår far dör då han redan nu tycks ha gett min bror alla sina pengar pga av att vår far är gammal och stått i ett beroendeförhållande till sin son min bror. Tacksam för svar ang. min oro över att det inte kommer att finnas några pengar kvar till min arvslott när vår far dör.
Rådgivarens svar
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.
Bröstarvinges arvsrätt
Den avlidnes närmaste arvingar är dennes avkomlingar (bröstarvingar). Avkomlingar är med andra ord barn, barnbarn och så vidare. Den avlidnes barn tar lika stor lott av arvet. Finns det exempelvis två barn har de rätt till hälften var av kvarlåtenskapen. Dessa andelar utgör barnens arvslotter (2 kap. 1 § ÄB).
En bröstarvinges arv kan dock begränsas genom testamente. I ett testamente kan arvlåtaren begränsa en bröstarvinges arv till dennes laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Finns det två barn är deras laglotter således en fjärdedel var av kvarlåtenskapen. Om ett testamente begränsar en bröstarvinges arv till mindre än laglotten kan bröstarvingen begära att testamentet ska jämkas. Då kommer bröstarvingen få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).
Förskott på arv
Det den avlidne under sin livstid har gett en bröstarvinge presumeras utgöra förskott på arv. Då ska gåvans värde avräknas på arvingens arv efter arvlåtaren. Undantaget till detta är om annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Det finns vissa gåvor som inte räknas som förskott på arv, exempelvis sedvanlig gåvor som inte har ett värde som är i missförhållande till givarens villkor (se vidare i 6 kap. 2 § ÄB).
Avräkningen sker som huvudregel utifrån gåvans värde vid gåvotillfället (6 kap. 3 § ÄB). Kan inte arvingen helt avräkna gåvans värde från dennes arv så blir denne som huvudregel inte återbäringsskyldig. Återbäringsskyldighet blir endast aktuellt om detta avtalades vid gåvotillfället (6 kap. 4 § ÄB). Beräkningen går till så att kvarlåtenskapen ökas med gåvans värde, sedan beräknas arvslotterna. Kan inte hela gåvan avräknas så lägg så mycket till som kan avräknas (6 kap. 5 § ÄB).
Det förstärkta laglottsskyddet
Det förstärkta laglottsskyddet blir aktuellt om den avlidne under sin livstid har gett bort egendom under sådana omständigheter att gåvan likställas med ett testamente. Sådana omständigheter föreligger om gåvogivaren vid gåvotillfället var nära döden eller trodde sig vara nära döden alternativt behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om gåvan då inskränker på en bröstarvinges laglott så blir gåvomottagaren återbäringsskyldig. Vid beräkningen av laglotten läggs gåvans värde till kvarlåtenskapen (7 kap. 4 § ÄB).
Begära att gåvor ska antecknas i bouppteckningen
En dödsbodelägare kan, om det finns en laglottsberättigad arvinge, begära att det i bouppteckningen ska lämnas uppgifter om gåvor. Bland annat ska de gåvor som arvingar eller arvingars avkomlingar mottagit antecknas. Bestämmelsens undantag är sedvanliga gåvor där värdet inte står i missförhållande till givarens villkor (20 kap. 5 § ÄB). Det går att läsa mer om anteckning av gåvor i bouppteckningen på Skatteverkets hemsida. Om det befaras att en person inte avser att ange vilka gåvor denne erhållit finns en möjlighet att ålägga personen att bekräfta uppgifterna i bouppteckningen under ed (20 kap. 6 § ÄB).
Din situation
Du har som din fars bröstarvinge rätt till din arvslott. Om du och din bror är din fars enda bröstarvingar har ni rätt till hälften var av kvarlåtenskapen. Din far kan dock begränsa ditt arv till din laglott, vilket är en fjärdedel av kvarlåtenskapen. Skulle ett eventuellt testamente begränsa din arv till mindre än laglotten kan du begära jämkning av testamentet för att få ut laglotten.
Det din far har gett till din bror i gåva presumeras utgöra förskott på arv. Detta innebär att om inget annat har angetts eller framkommit så kommer gåvorna att avräknas på din brors arv efter er far. Således kommer han inte att få lika mycket i arv. Däremot blir han som huvudregel inte återbäringsskyldig för det som han inte kan avräkna.
Återbäring kan dock bli aktuellt om någon av gåvorna faller in under det förstärkta laglottsskyddet. Då ska din far vid gåvotillfället ha varit nära döden eller trott sig vara nära döden alternativt behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Dessutom ska gåvan eller gåvorna ha inskränkt på din laglott.
Du kan begära att gåvorna från din far ska antecknas i bouppteckningen. Om du befarar att allt inte kommer att anges så kan du begära att din bror ska åläggas att bekräfta uppgifterna under ed.
Sammanfattning och rekommendation
Du är orolig över att det inte ska finnas något arv kvar efter din far. Din far är fri att ge din bror gåvor. Dock kan du på olika sätt angripa dessa efter din fars död.
Om du vill få mer ingående rådgivning rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.