Kan en bröstarvinge avstå sitt arv?
Hej jag har en son i USA, han är ensam arvinge. Om han avsäger sig arvsrätten kan jag då testamentera mina saker till vem jag vill då? Jag har mamma och tre syskon i livet jag vill absolut inte att de skall ha något med mina saker att göra? Finns det vissa saker att tänka på så att det inte finns några kryphål som gör att min vilja inte blir som jag vill
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Din fråga rör arvsrätt och jag redogör därför för tillämpliga bestämmelser i ärvdabalken och avslutar med en rekommendation utifrån din situation.
Regler om arv och testamente
Vem som ärver en avliden släkting regleras i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne, den så kallade arvlåtaren, var gift vid sin bortgång, så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken (3 kap. 1 §). Var arvlåtaren inte gift går arvet istället till dennes släktingar i enlighet med den legala arvsordningen (2 kap.) där bröstarvingar ärver i första hand (2 kap. 1 §). Bröstarvinge, det vill säga barn i rakt nedstigande led, har också alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 §).
Bestämmelser om upprättande av testamente finns i 10 kap. ÄB. Ett testamente ska bland annat vara skriftligt och bevittnas för att vara giltigt. Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet. Om testamentet däremot kränker bröstarvinges rätt till laglott så måste denne, för att få ut sin laglott, begära jämkning av testamentet inom sex månader från det att denne delgivits testamentet (7 kap. 3 §). Arvlåtarens barn har med andra ord alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i testamentet.
Kan en bröstarvinge avstå arv?
Som utgångspunkt gäller att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente. Däremot kan arvingen i samband med arvskiftet avstå sin rätt till arv, vilket med andra ord innebär att han tackar nej till sin del av pengarna. Detta kan alltså inte göras innan arvlåtaren gått bort, med undantag för ett skriftligt arvsavtal. Med ett avtal kan bröstarvinge redan på förhand avstå sin rätt till arv, men detta ska ske mot vederlag. Detta innebär alltså att bröstarvingen ändå har rätt att få ut sin laglott, eller om han avstår från den, skälig ersättning (17 kap. 2 §). Som utgångspunkt gäller alltså att en bröstarvinge inte kan göras helt arvslös.
Din situation
Som huvudregel gäller att en bröstarvinge har rätt till sin laglott, vilken alltså utgörs av hälften av arvlåtarens kvarlåtenskap. Med andra ord har din son rätt till hälften av det du lämnar efter dig när du går bort. Resten kan du testamentera till vem eller vad du vill, exempelvis en eller några andra personer eller en organisation. Skulle du i ditt testamente skriva att all din kvarlåtenskap ska gå till någon annan än din son, så måste han begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Han har alltså alltid rätt att få ut sin del, men han måste då säga till att han vill ha den.
Din son kan också välja att avstå sitt arv. Som utgångspunkt ska detta då ske i samband med arvskiftet, alltså i samband med att pengarna delas ut, och kan alltså inte göras på förhand innan du har gått bort. Det finns dock ett undantag från detta och det är om din son skriftligen avsäger sig sin rätt till arv genom ett arvsavtal. Generellt gäller däremot att detta ska ske mot vederlag vilket innebär att din son inte kan göras helt arvslös.
Din mamma och dina syskon har däremot ingen automatiskt arvsrätt efter dig. Detta innebär att om du skriver ett testamente avseende hälften av din kvarlåtenskap, och din son får andra halvan, så får din mamma och dina syskon ingenting. Detsamma gäller förstås om din son skulle avstå sin rätt till arv, antingen genom skriftligt arvsavtal eller i samband med arvskiftet, och du skrivit testamente till förmån för någon annan.
Avslutande rekommendation
Även om din son inte avsäger sin arvsrätt så kan du testamentera hälften av din kvarlåtenskap till vem du vill. För att ett testamente ska vara giltigt är det viktigt att det uppfyller vissa krav, både till form och innehåll. Det är därför rekommenderat att ta juridisk hjälp. Du kan läsa mer om testamente hos Familjens Jurist, som också kan hjälpa dig att formulera ditt testamente så att det blir som du vill ha det och hjälpa dig vidare med ett eventuellt arvsavtal. Vill du hellre skriva handlingen själv, men med juridisk vägledning, så rekommenderar jag tjänsten testamente online. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.