Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Jag utgår från att du är det enda barnet, att din mamma saknade ett testamente när hon avled och att din mamma och pappa då var gifta.

Hur efterarv beräknas 
För att beräkna den avlidne makens kvarlåtenskap görs en bodelning mellan makarna när en make avlider. Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods ihop och delas lika mellan makarna. Enskild egendom är inte giftorättsgods utan tillfaller den make som äger egendomen. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma barn.

När det finns legala efterarvingar (kan vara den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma barn) begränsas den efterlevande makens arvsrätt av reglerna om efterarv vilket innebär att den efterlevande maken kan förfoga över egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken under sin livstid fritt får använda arvet efter den andra maken förutom att genom eget testamente inskränka legala efterarvingars rätt till arv. En kvotberäkning görs för att fastställa hur stor del som är föremål för efterarv och som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt (kvotdelen uppgår till 1/2 om det saknas enskild egendom), se 3 kap. 2 § ÄB.

Efterarv innebär att den avlidnes arvsberättigade barn får ut sitt arv efter den avlidne när den efterlevande maken också avlider. Efterarvet beräknas således slutligen när båda makarna avlidit.

Vad gäller i ditt fall?
När din mamma avled gjordes en beräkning av tillgångarna vid bodelningen för komma fram till hur stor kvotdel som din pappa skulle inneha med fri förfoganderätt. När din pappa nu avled ska en slutlig beräkning av all kvarlåtenskap göras och då vet man hur stort efterarvet från din mamma är. Efterarvets storlek kan alltså ha förändrats beroende på vad din pappa lämnar efter sig. Det är dock inte möjligt för din pappa att genom testamente inskränka ditt efterarv. Däremot har din pappa haft möjlighet att testamentera bort delar av sina tillgångar, dock inte din laglott, som är hälften av din arvslott.

Exempel:

När första maken avlider
A avlider och B är efterlevande. A och B har gemensamma tillgångar på 1 mkr.

500 tkr tillfaller B med fri förfoganderätt, 500 tkr tillfaller B genom bodelningen.

Kvotdelen för efterarv till legala arvingar är 1/2.

När den andra maken avlider
När B avlider tillfaller 1/2 av kvarlåtenskapen legala efterarvingar.

Den andra delen har B möjlighet att testamentera bort. Har B barn kan han som mest testamentera bort hälften av sin del.

Slutligen skulle exemplet innebära att A och B:s gemensamma barn har rätt till minst 3/4 av dödsboets tillgångar, beroende på hur mycket som har testamenterats bort.

Jag hoppas du har fått svar på din fråga! Behöver du hjälp med att bouppteckning eller klandra testamente är du varmt välkommen att boka en tid hos våra erfarna familjejurister på ett kontor nära dig, det kan du göra här. Lycka till!