Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).

Makes och barns arvsrätt

När någon avlider finns det en bestämd arvsordning som anger vem som ärver. I första hand är det barnen till den som avlider som ärver och om ett barn har avlidit är det barnbarn som ärver, bröstarvingar. Arvet ska då fördelas lika mellan bröstarvingarna vilket utgör arvslotten (2 kap 1 § ÄB). Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingarnas laglott. Bröstarvingars rätt till laglotten är skyddad i ärvdabalken vilket medför att det inte är möjligt att lämna sina barn utan arv (7 kap 1 §ÄB). Om den som avlider är gift är det istället maken som ärver framför barnen men enbart om det är gemensamma barn. Gemensamma barn ärver då efter att även den andra föräldern avlider, de får rätt till efterarv. Om den som avlider har barn sedan tidigare, så kallade särkullbarn, är det barnen som ärver i första hand (3 kap 1 § ÄB). 

Det finns en möjlighet att bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas och vem som får ärva genom att ett testamente upprättas i enlighet med formkraven i ärvdabalken (9 kap 1 § ÄB).

Full äganderätt och fri förfoganderätt

Att ärva egendom med full äganderätt innebär att det inte finns några begränsningar för hur denna egendom får användas. Egendomen får exempelvis både ges bort i gåva och testamenteras. Att egendom ärvs med fri förfoganderätt innebär istället att det finns vissa begränsningar för hur den får användas. Den egendom som ärvs med fri förfoganderätt får inte ges bort i gåva och inte heller testamenteras bort.

Sammanfattning och rekommendation

Genom att upprätta ett testamente är det möjligt att själv förordna om sin kvarlåtenskap om man inte vill att den ska fördelas i enlighet med vad som är föreskrivet i lag. En begränsning gällande denna möjlighet att själv förordna om sin kvarlåtenskap i ett testamente är barns rätt till laglott vilken är reglerad i lag. Detta innebär att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Gällande särkullbarn har de rätt att få ut sin laglott vid sin förälderns bortgång medans gemensamma barn som nämnt ovan ärver först efter att båda föräldrarna avlidit.

Utifrån den information som framgår av din fråga är det riktigt som du själv beskriver att det i testamentet är föreskrivet att ni enbart har rätt att ärva er laglott nu och att ni senare har rätt att ärva er mors efterlevande make. Eftersom arvet till den efterlevande maken enligt testamentet är villkorat med full äganderätt innebär det att det inte finns några begränsningar gällande hur kvarlåtenskapen får användas och ni har inte någon rätt till efterarv. Svaret på din fråga är därför att han som utgångspunkt får använda tillgångarna som han själv önskar utan någon begränsning och att ni sedan får ärva hans kvarlåtenskap när han går bort. Han kan alltså testamentera till någon annan om han önskar eftersom ni har fått ut er laglott vilket är vad ni enligt lag har rätt till.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist om du har ytterligare funderingar.