Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag kommer börja med att gå igenom relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) samt i ärvdabalken (ÄB) och avsluta med vad som gäller i din situation.

Jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB

Vid en makes död kan på den efterlevande makens begäran vardera part behålla sitt giftorättsgods. Det är även möjlig att den efterlevande maken endast väljer att undanta en del av sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Det som ingår i bodelningen är makarnas giftorättsgods, enskild egendom ingår således inte i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom exempelvis äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Denna jämkningsregel tillämpas främst när den efterlevande maken har mer giftorättsgods än den avlidne, eftersom det innebär att den efterlevande får behålla all sin egendom med full äganderätt.

Testamente till make, bröstarvinges laglott och basbeloppsregeln

Om den avlidne är gift ska den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen. Den avlidnes särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Om det finns ett testamente till förmån för den efterlevande maken ärver denne all kvarlåtenskap efter den avlidne. Vill en bröstarvinge, exempelvis ett särkullbarn få ut sin laglott måste denne angripa testamentet genom jämkning (7 kap. 3 § ÄB). Bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

Den efterlevande maken har dock alltid rätt till fyra prisbasbelopp. Dock inräknas i dessa fyra basbelopp vad den efterlevande fick i bodelningen eller dennes enskilda egendom (3 kap. 1 § ÄB). Om exempelvis ett särkullbarn inte får ut hela sin laglott på grund av basbeloppsregeln får denne en efterarvsrätt, denne kommer således få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider.

Din situation

I ditt fall har den avlidne cirka 200 000 kr i giftorättsgods och den efterlevande maken har endast enskild egendom. I en vanlig bodelning innebär detta att parterna kommer dela på giftorättsgodset om 200 000 kr, vardera part kommer således få 100 000 kr var genom bodelningen. Det är möjligt att den efterlevande maken åberopar jämkningsregeln även om denne har minst, eller i detta fallet inget giftorättsgods, men det innebär att denne inte kommer få något genom bodelningen. Resultatet blir att vardera part erhåller sin egendom. Dödsboet efter den avlidne får behålla 200 000 kr och den efterlevande maken får endast behålla sin enskilda egendom.

Om 12 kap. 2 § ÄktB åberopas kommer således 200 000 kr behållas av den avlidnes dödsbo. Detta ska enligt testamentet gå till den efterlevande maken. Särkullbarnet kan åberopa jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Dock är det så att basbeloppsregeln går före särkullbarnets rätt till laglott. Den efterlevande maken har rätt att få fyra prisbasbelopp (fyra multiplicerat med 48 300 kr, se här prisbasbeloppet för 2022), men på detta ska den efterlevandes enskilda egendom räknas av. Om särkullbarnet, efter att den efterlevande maken har fått ut vad denne har rätt till enligt basbeloppsregeln, inte har kunnat få hela sin laglott har särkullbarnet rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider.

Om du har flera funderingar är du välkommen att skicka in en till fråga eller boka ett möte med en av Familjens Jurists duktiga jurister här.