Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om bodelning och arvsrätt. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) och i ärvdabalken (ÄB). Sedan kommer jag förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Bodelning innan arvskifte - 12 kap. 2 § ÄktB

När en make dör upplöses äktenskapet och makarnas egendom ska därmed fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelningen ska genomföras innan arvet efter den avlidne maken kan skiftas (23 kap. 1 § ÄB).

På den efterlevande makens begäran kan vid ena makens död, vardera make behålla sitt eget giftorättsgods. Det går även att begära att endast en andel av den efterlevandes giftorättsgods, och då också den avlidnes, ska undanhållas bodelningen (12 kap. 2 § ÄktB). Regeln är tillämplig då den efterlevande maken åberopar den.

Således kan den efterlevande maken bestämma att vardera part ska behålla det giftorättsgods som denne äger. I praktiken sker alltså ingen bodelning. Den avlidne makens dödsbo får då endast den avlidnes giftorättsgods och eventuell enskild egendom. Det är sedan denna egendom som utgör den avlidnes kvarlåtenskap som ingår i arvskiftet. Ett åberopande av 12 kap. 2 § ÄktB förhindrar således att den efterlevande makens egendom måste delas med den avlidnes särkullbarn och testamentstagare.

Arvskifte

Efter bodelningen sker arvskiftet och den avlidnes kvarlåtenskap ska därmed skiftas ut till arvingarna och eventuella testamentstagare. Om det inte finns ett testamente erhåller den avlidnes bröstarvingar, exempelvis barn, all kvarlåtenskap. Dessa ska ta lika stor del av arvet. Om det finns exempelvis tre barn har de rätt till en tredjedel var av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Genom ett testamente kan en bröstarvinges arvsrätt dock begränsas till dennes laglott, som utgör hälften av arvslotten. Då skulle ett barn enligt exemplet få en sjättedel istället för en tredjedel (7 kap. 1 och 3 §§ ÄB).

Om den avlidne var gift ärver dock den efterlevande maken framför bland annat gemensamma barn. Barnen får dock en efterarvsrätt vilket innebär att de får ut arvet efter den först avlidne maken när den efterlevande maken dör. Särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv efter den avlidne direkt (3 kap. 1 och 2 §§ ÄB).

Din situation

När en person som var gift avlider ska en bodelning genomföras innan arvet kan skiftas. Den efterlevande maken kan dock åberopa 12 kap. 2 § ÄktB. Då får vardera make behålla det giftorättsgods som de själva ägde och ingen egentlig bodelning sker. Det räcker med att den efterlevande maken åberopar 12 kap. 2 § ÄktB för att bestämmelsen ska gälla.

Att din mors efterlevande make åberopat 12 kap. 2 § ÄktB innebär således att det din mors dödsbo kommer få genom bodelningen är det giftorättsgods som hon ägde. Maken kommer få behålla det giftorättsgods som han ägde. Det sker således ingen egentlig bodelning. Därmed kommer din mors kvarlåtenskap bestå av det hon ägde av giftorättsgodset och eventuell enskild egendom.

Om ni är tre bröstarvingar har du rätt till en tredjedel av kvarlåtenskapen. Detta har du rätt att få ut direkt om du är ett särkullbarn. Hade din mor dock upprättat ett testamente kan din arvsrätt ha begränsats ytterst till din laglott.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var vad det innebär att den efterlevande maken framställt en begäran enligt 12 kap. 2 § ÄktB att få behålla 1/1 av sitt giftorättsgods som andel vid bodelningen. Sammantaget innebär detta att maken får behålla sitt giftorättsgods och din mor får behålla sitt, det sker således inte någon egentlig bodelning. Din mors kvarlåtenskap kommer således bestå av det giftorättsgods som hon ägde och eventuell enskild egendom.

Om du vill få ett mer ingående svar på din fråga eller närmare rådgivning rekommenderar jag att du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.