Innebörd av att ärva med fri förfoganderätt
Hej
Min faster avled i april och efterlämnar en make, de har inga barn, i testamentet står att den efterlevande ärver med fri förfoganderätt och när båda är borta ska jag och mina syskon ärva all kvarlåtenskap. Paret har en villa som min faster köpt innan de gifte sig och hon står på lagfarten. Räknas villan som enskild egendom eller ingår den i det som maken ärver med fri förfoganderätt? Ska det göras en bodelning för att fastställa hur mycket maken ärver med fri förfoganderätt? Kan maken sälja villan och skänka bort allt så det inte finns något kvar när han avlidit? Maken har flyttat från huset sen några månader sedan. Får maken tömma villan på lösöre innan bouppteckningen? Har vi som efterarvingar några rättigheter när det gäller försäljning av villan? Min faster har 3 syskon i livet som inte vill att villan ska säljas då det är min avlidna farbror som en gång byggt huset.
Vad kan vi göra för att allt ska gå rätt till? När jag frågade juristen på begravningsbyrån sa hon att maken kan göra vad han vill med allt även innan bouppteckningen vilket låter konstigt. Är inte dödsboet en egen juridisk person innan bouppteckningen och det är dödsboet som äger kvarlåtenskapen tills bouppteckningen är färdig och registrerad hos Skatteverket?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att ni vänder er till Fråga Juristen med er fråga! Jag kommer först att beskriva vad som gäller generellt och svarar sedan på era frågor.
Bodelning vid ena makens död
När ena maken dör ska en bodelning göras. I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Den egendom som vardera make äger är giftorättsgods, förutsatt att den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan vara enskild exempelvis om man ärvt den eller fått den i gåva med villkor om att den ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Vad som ingår i bodelning är alltså inte nödvändigtvis kopplat till vem som äger egendomen utan till om egendomen är enskild eller ej. Det här betyder att om en make flyttar in i den andra makens hus, som den andra maken ägde innan förhållandet inleddes, kan huset fortfarande vara giftorättsgods och ska i sådana fall ingå i bodelning (förutsatt att huset inte är enskild egendom).
Att ärva med fri förfoganderätt
När en make dör tillfaller hens kvarlåtenskap den efterlevande maken (3 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB). Efterlevande make ärver egendomen med fri förfoganderätt. Det betyder att efterlevande får förfoga över egendomen som han eller hon vill, exempelvis genom försäljning, gåva eller förbrukning. Däremot får den efterlevande maken inte genom testamente bestämma över först avlidnes egendom (3 kap. 2 § 1 st. ÄB).
Om den efterlevande under sin livstid gör sig av med stor del av egendomen kan det dock ändå få följder. Om den efterlevande maken genom gåva eller dylikt orsakat en väsentlig minskning av sin egendom kan det bli så att den först avlidne makens arvingar får vederlag inte bara ur först avlidnes lott utan även ur den efterlevande makens lott vid efterlevandes död (3 kap. 3 § 1 st. ÄB). Det här aktualiseras generellt sett endast om det rör sig om värdeminskningar på egendomen med i vart fall en fjärdedel. Om den som mottog en gåva av en efterlevande förstod att den här gåvan innebär att arvingarna till den först avlidne går miste om stor del av sitt arv kan gåvotagaren ev. behöva återlämna gåvan (3 kap. 3 § 2 st. ÄB).
Undanta egendom innan bouppteckning
Regler om bouppteckning finns i 20 kap. ÄB. I en bouppteckning redogör man för den avlidnes tillgångar och skulder såsom dessa var på dödsdagen. Man redogör även för efterlevande makes tillgångar och skulder om den avlidne var gift (20 kap. 4 § ÄB). Ett dödsbo är en egen juridisk person och ingen av arvingarna får ta egendom ur dödsboet innan bouppteckningen är gjord.
Sammanfattning
Det ska göras en bodelning när en av makarna avlider. Huset här kan vara giftorättsgods, oavsett om er faster stod på huset. Det ska i så fall ingå i bodelning. Men om er faster exempelvis ärvde huset som enskild egendom ska det inte ingå i bodelning. Maken ärver egendomen här med fri förfoganderätt vilket även innefattar rätten att sälja och ge bort denna egendom. Som jag förstår det är tanken enligt testamente att ni ska ärva lotten efter både er faster och hennes make. Ger maken bort väldigt mycket egendom till gåvotagare som borde förstå att han därigenom minskar ert arv kan de eventuellt behöva lämna tillbaka gåvorna.
Angående dödsboet har ni helt rätt i att det är en egen juridisk person och att arvingarna inte får ta något ur boet innan bouppteckning är gjord. Det enda jag själv funderar över är om det blir skillnad om maken slänger/gömmer egendomen eller om han endast flyttar över den till sitt nya hem... Jag har tyvärr inte riktigt lyckats få klarhet i detta. Generellt kan man åtminstone säga att det torde underlätta bouppteckningen om man vet var egendomen finns och inte flyttar runt den.
Råd
Det är ofta mycket att tänka på vid dödsfall och det kan vara bra att ta hjälp av en jurist som sköter det praktiska. Vill ni ha mer hjälp med era frågor eller hjälp att sköta fasterns bouppteckning och arvskifte kan ni alltid vända er till Familjens Jurist. Sidan jag länkar ger även en liten stegbeskrivning för vad som händer när en person gått bort.
Annars hoppas jag att ni fått svar på era frågor! Undrar ni över något mer kan ni alltid kontakta Fråga Juristen igen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.