Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar dels om egendom erhållna genom testamente ingår i makars bodelning, dels hur arv fördelas mellan efterlevande make och särkullbarn. Jag kommer därför gå igenom de regler som blir aktuella i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Därefter förklarar jag vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.

Egendom som ingår i makars bodelning när äktenskap upplöses

Den egendom som tillhört en avliden person (arvlåtaren) utgör den avlidna personens kvarlåtenskap. Om arvlåtaren var gift när den avled upplöses makarnas äktenskap. Innan arvskifte sker ska makarnas giftorättsgods fördelas mellan makarna genom bodelning (9:1 ÄktB, 23:1 ÄB). 

I en bodelning ingår makars s.k. giftorättsgods (10:1 ÄktB). Värdet av giftorättsgodset delas, efter avdrag för skulder, lika mellan makarna (11:3 ÄktB). I den mån egendom inte är enskild anses den vara makarnas giftorättsgods (7:1 ÄktB). Vad som utgör enskild egendom framgår av 7:2 ÄktB. Exempelvis kan egendom som make erhållit genom testamente vara enskild (7:2 1 st. 3 p. ÄktB). Detta förutsätter att egendomen förenats med villkor om att den ska vara enskild när den testamenterats. 

Make och barns rätt till arv 

Vid arvskiftet är det i första hand arvlåtarens barn (bröstarvingarna) som ärver kvarlåtenskapen och delas lika dem emellan (2:1 ÄB). Utgångspunkten är att efterlevande make har rätt till arv (3:1 1 st. 1 men. ÄB). Efterlevande makes arvsrätt går före bröstarvingar och övriga arvsberättigade enligt 2 kap. ÄB. Om makarna har gemensamma barn erhåller den efterlevande dels en del med full äganderätt (genom bodelning), dels en del med fri förfoganderätt (genom arvskifte). Undantag görs dock för bröstarvingar som är särkullbarn, vilka har rätt till arv före den efterlevande maken (3:1 1 st. 2 men. ÄB). 

Särkullbarnen har rätt att ta ut sin del av arvet direkt efter sin förälders död. Genom arvsavstående kan dock ett särkullbarn avstå från att omedelbart få ut sitt arv (3:9 ÄB). Särkullbarnet får då efterarvsrätt efter den först avlidne maken vid den sist avlidne makens död på samma sätt som övriga arvsberättigade enligt 3:2 ÄB.

Dödsbo och bouppteckning 

När en person dör ska ett dödsbo upprättas och boutredning göras. Först och främst måste delägarkretsen klargöras och vilka som ingår i den. Dödsbodelägare är efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (18:1 ÄB). Dessa ska förvalta boet genom att utreda vilka tillgångar och skulder som ingår i boet samt upprätta en bouppteckning när detta är nödvändigt.

Sedan utredning om den dödes tillgångar och skulder gjorts ska en bouppteckning över bl.a. tillgångarna och skulderna upprättas. Bouppteckningen ska ske senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket medger längre tid (20:1 ÄB). Av bouppteckningen ska bland annat framgå vilka tillgångar och skulder den döde hade vid dödsfallet. Vid denna ska även tillgångarnas värde och skuldernas belopp anges (20:4 ÄB). Om en ny tillgång eller skuld blir känd efter det att bouppteckning har gjorts, eller det upptäcks annan felaktighet i bouppteckningen, ska en tilläggsbouppteckning göras (20:10 ÄB). 

Din situation och rekommendation

Både din brors fru (A) och din bror (B) har avlidit. A dog innan B och erhöll före sin död pengar genom testamente. Dessa pengar har inte räknats med i makarnas bodelning när A gick bort. Frågan är om din bror borde haft rätt till denna egendom och därför räknas med i hans dödsbo. 

A och B hade inga gemensamma barn, A efterlämnade dock särkullbarn, vilka har arvsrätt före B (2:1, 3:1 ÄB). Vid A:s död erhöll troligen B enbart vad han hade rätt till genom bodelningen av makarnas giftorättsgods (9:1 ÄktB, 23:1 ÄB). Huruvida de pengar A erhållit genom testamente borde ingått i makarnas bodelning beror på om de utgör enskild egendom eller giftorättsgods (10:1, 7:1-2 ÄktB). Om pengarna A erhållit genom testamentet var villkorade att utgöra enskild egendom, har inte B rätt till hälften. B har dock rätt till hälften av pengarna om de inte var villkorade att utgöra enskild egendom när de testamenterades. 

När en person dör upprättas ett dödsbo. Delägarna i dödsboet ska utreda den avlidnes tillgångar och skulder, vilka därefter antecknas i en bouppteckning (18:1, 20:4 ÄB). Av den bouppteckning som upprättats efter A:s död bör det framgå om pengarna hon erhållit genom testamente var enskild eller inte. Min rekommendation är därmed att ta reda på om de testamenterade pengarna tillföll A som enskild egendom genom att läsa hennes bouppteckning. 

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du ta kontakt med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Lycka till!