Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag att gå igenom regler som kan aktualiseras av situationen du beskriver, och sedan avsluta med en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som kan bli relevanta finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). 

Bodelning enligt reglerna i ÄktB

Av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB framgår att om en person som gått bort var gift, så ska bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB), och ett sätt som egendom kan bli enskild på är just genom äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). 

I bodelningen beräknas makarnas andel i boet. Vid beräkningen av andelarna ska så mycket räknas bort så att det täcker de skulder makarna hade när dödsfallet inträffade. Vad som återstår av giftorättsgodset efter att man räknat bort skulderna ska läggas samman och värdet av det ska delas lika mellan makarna (se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB). 

När en make går bort

Makes arvsrätt regleras i 3 kap. 1 § ÄB. Där framgår att kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken består av dennes halva från bodelningen och eventuell enskild egendom som den först avlidna maken ägde.

Gemensamma barn och särkullbarn

Enligt reglerna om makes arvsrätt ärver den efterlevande maken före gemensamma barn, de får alltså ut sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Regler om det finns i 3 kap. 2 § ÄB. Detta gäller dock inte för särkullbarn till den först avlidna maken, de har rätt att få ut sitt arv när deras förälder går bort och de behöver alltså inte vänta tills förälderns make gått bort, det framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från att få sitt arv direkt, detta till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet väljer att göra så får särkullbarnet ut sitt arv samtidigt som de eventuella gemensamma barnen.

Sammanfattning och rekommendation 

Som nämnt ovan ärver makar före gemensamma barn, men särkullbarn till den make som gått bort först har rätt att få ut sitt arv direkt, även om de kan välja att avstå det till förmån för den efterlevande maken. Det sätt på vilket den efterlevande makens egendom kan ingå i arvet efter den först avlidna maken är om egendomen i fråga var med i bodelningen, eftersom värdet av egendomen i bodelningen delas lika mellan makarna. Så kan fallet bli om den efterlevande makens egendom var giftorättsgods, men just enskild egendom ingår ju inte i bodelningen. Därför ingår det inte heller i arvet efter den först avlidne maken, eftersom kvarlåtenskapen efter denne består av halvan från bodelningen och eventuell enskild egendom som just den först avlidna maken ägde. Detta talar för att det hus du tar upp i din fråga inte skulle ingå i en bodelning eftersom det är enskild egendom, och därför inte heller i arvet efter din make om han gick bort först. Kvarlåtenskapen efter honom skulle vara hans halva från bodelningen och hans enskilda egendom om han har någon sådan. 

Ovan har jag beskrivit hur reglerna i ÄB ser ut, men observera att jag inte kan ge ett säkert svar på hur arvet och egendomen kommer fördelas i just er situation eftersom det kräver att man går igenom situationen mer noggrant än vad som är möjligt i det här formatet. Om du är intresserad av ytterligare rådgivning finns det möjlighet här på Familjens jurists hemsida att boka tid för ett möte med en jurist.

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.