Hur stort blir efterarvet för ett särkullbarn?
Hej! Min hustru gick bort för 15 år sen. Vi var alltså gifta och hade två gemensamma barn. Hustrun hade ett barn sedan tidigare som då blev ett särkullbarn. Vi hade ett testamente som föreskriver att man vid dödsfall ärver med fri förfoganderätt men inte får testamentera bort något. Står även att efterarvingar ska ha arv enligt lag med hänsyn tagen till eventuella laglotter. Båda gemensamma barnen och särkullbarnet står som efterarvingar i bouppteckningen. Särkullbarnet fick sin laglott i arvskiftet, vilket motsvarade en sjättedel av mammans överskott i boet i form av kontanter. Hur mycket blir återstående laglott för särkullbarnet när jag går bort ? Blir det samma summa som i första arvsskiftet eller som en del i mitt överskott vid min bortgång ? Och hur stor blir denna del då av mitt bo?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för din fråga. Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att utgå från ärvdabalken (ÄB) vid mitt svar. Jag kommer först att, på ett allmänt plan, redogöra för vad som gäller vid efterarv för att sedan gå in på bröstarvinges laglott. Avslutningsvis följer ett svar utifrån din situation.
Utgångspunkter vid efterarv
Med efterarv menas, något förenklat, att arvlåtarens kvarlåtenskap först ärvs av något för att, efter den förste arvtagarens död, ärvas av någon annan. Efterarv aktualiseras främst vid makes bortgång, då makar ärver före gemensamma barn, men kan även aktualiseras på grund av testamenten. Efterarv regleras i 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet består av en viss andel (ofta hälften) av den efterlevande makens tillgångar vid dennes bortgång. Andelen utgår från förhållanden vid den först avlidne makens död. Andelen beräknas enligt följande:
Arvet från den avlidna maken dividerat med den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa (arvet, eget giftorättsgods och eventuell enskild egendom). Har ingen av makarna haft enskild egendom utgör efterarvet hälften eftersom giftorättsgodset delas lika mellan makarna i bodelningen.
Vad händer om tillgångarna har ökat/minskat i värde?
Efterarvsandelen ska tas ut från den efterlevande makens totala förmögenhet vid dennes död. Storleken på efterarvet kan då ha minskat eller ökat. Det finns särskilda regler som kan vara värda att uppmärksamma om förmögenhetsmassan minskat eller ökat.
Till skydd för att efterarvet inte minskar på ett otillbörligt sätt finns en bestämmelse i 3 kap. 3 § ÄB. Om den efterlevande maken genom gåva eller liknande, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom ska efterarvingar ersättas genom vederlag från den efterlevande makens arvingars lott. Kan sådant vederlag inte utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, om den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingarna.
Vid värdeökningar är huvudregeln att andelen fortfarande ska utgå i efterarv. Det finns dock undantag då värdeökningen kan tillfalla endast den efterlevande makens arvingar, i 3 kap. 4 § ÄB. Detta gäller om det kan visas att ökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken. Värdeökningen kan även tillfalla den efterlevande makens arvingar om de gör det antagligt att värdeökningen är resultatet av den efterlevande makens självständiga arbete.
Laglotten
Bröstarvingar, alltså barn i rätt nedstigande led, har rätt till sin laglott, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är halva arvslotten. Om man till exempel har två barn är deras arvslott 1/2 var och laglotten då 1/4 var. Denna rätt följer inte automatiskt utan bröstarvingarna måste påkalla jämkning av ett testamente för att de ska få ut sin laglott, 7 kap. 2 § ÄB. Bröstarvingar kan både ha anspråk på efterarv från den ena maken, och sedan anspråk på laglott från den andra maken.
Din situation
Du skriver att din hustrus särkullbarn fick ut sin laglott vid din hustrus bortgång. Hon har därför inte rätt till någon ytterligare laglott. Både era gemensamma barn, och din hustrus särkullbarn, har dock rätt att få ut sin återstående del av arvet efter din hustru. Hur stor andel detta blir, och hur stor förmögenhetsmassa respektive arvinge ska få, beror på hur er förmögenhet såg ut vid hennes bortgång.
Om all er egendom var giftorättsgods, och ni gjorde en bodelning vid hennes dödsfall, var er förmögenhetsmassa lika stor vid hennes dödsfall. Efterarvet ska då vara 1/2 av arvet efter dig. Finns det tre stycken efterarvingar har dessa rätt till 1/3 var eller 1/6 av din arvsmassa. Eftersom särkullbarnet redan har fått 1/6 av efterarvet, vilket motsvarar hennes laglott, betyder det att hen har 1/6 kvar att utfå. Efterarvet ska då utgå med 1/6 av din totala förmögenhet var till era gemensamma barn samt 1/12 till din hustrus särkullbarn.
Vill du ha ytterligare rådgivning rekommenderar jag att du bokar en tid med någon av Familjens Jurist kunniga jurister som kan hjälpa dig utifrån just din situation. Familjens Jurist har även onlinetjänster för såväl testamente som bouppteckning. Är situationen komplicerad är det oftast bra att redan i ett inledande skede boka en tid med en jurist.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga. Uppkommer någon ytterligare fråga eller fundering är du alltid välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.