Hur stort är efterarvet?
Hej, jag har en fråga till er.
Min moster som gick bort i december 2019 var gift i början på 90-talet med en man som hade 3 barn. Han gick bort i en bilolycka 1992 och inget testamente var skrivet. Hans 3 barn valde att avstå sitt farsarv till förmån för min moster på grund av hennes dåliga ekonomi. 1997 såldes den lägenhet de bott i gemensamt och den försäljningssumman kvittades då mot ett lån som hennes bortgångne make haft på bostaden, alltså blev det ingen vinst att tala om.
Hon var efter detta omgift med en ny man och han köpte deras nästa bostad som de sedan bodde i resten av hennes liv, de ägde även en segelbåt som min moster köpt för helt egna pengar och alltså inget som kom ifrån hennes förra make. Nu hävdar de 3 första barnen att de skall ha 50% utav hennes dödsbo som finns idag, min moster har inga egna barn utan det är vi övriga släktingar som ärver henne.
Det som fanns kvar efter att maken som gick bort 1992 var enligt följande:
Hans giftorättsgods 101.343:-
Hennes Giftorättsgods 40.442:-
Hans skulder 76.528:-
Behållning i boet 65.258:-
Bostadsrätten såldes för 49.000:- och det kvittades mot ett lån som då fanns på Stadshypotek på 50.942:-
Min fråga är då om det är som så att hans 3 efterlevande barn idag har rätt till 50% av det nuvarande dödsboet eller om dem har rätt till det som fanns kvar efter sin pappa då. Min moster har ju inte levt på några mer tillgångar efter sin make än det som fanns kvar (65.258:-).
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. För att förtydliga så är din moster ”den efterlevande maken” i beskrivningen nedan.
Allmänt om bodelning
När en make går bort ska makarnas egendom fördelas genom bodelning innan arvskiftet. Bodelningen regleras i äktenskapsbalken. I bodelningen ska båda makarnas giftorättsgods ingå. Giftorättsgodset består av all egendom som inte utgör enskild egendom. Vid bodelningen så dras skulder som hänför sig till giftorättsgodset av. Värdet av giftorättsgodset som finns kvar efter skuldavräkningen ska läggas samman och delas upp lika mellan dödsboet och den efterlevande maken. Den del som går till dödsboet utgör den avlidnes kvarlåtenskap som ska utgå i arv.
Efterarv
Arv regleras i ärvdabalken. Den avlidnes närmsta arvingar är dennes barn, vilka ska dela lika på arvet. Arvingarna kan dock, såsom skett i ert fall, avstå från sitt arv till fördel för den efterlevande maken. Vid den efterlevande makens död har barnen i så fall rätt att få ut efterarvet efter deras förälder. Detta beskrivs i ärvdabalken 3 kap. 2 §. Efterarvet består av en viss andel (ofta hälften) av den efterlevande makens tillgångar vid dennes bortgång. Andelen utgår från förhållanden vid den först avlidne makens död. Andelen beräknas enligt följande:
Arvet från den avlidna maken dividerat med den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa (arvet, eget giftorättsgods och enskild egendom).
Äger den efterlevande maken ingen enskild egendom utgör efterarvet hälften eftersom giftorättsgodset delas lika mellan makarna i bodelningen. Om den efterlevande maken är omgift så ska efterarvet undantas från bodelningen som sker vid dennes bortgång, ärvdabalken 3 kap. 6 §. Det ska gå direkt till efterarvingarna. Resterande av den efterlevande makens tillgångar ska fördelas genom bodelning enligt rubriken ovan.
Värdeökning
Vid värdeökningar så är huvudregeln att andelen fortfarande ska utgå i efterarv. Det finns dock undantag då värdeökningen kan tillfalla endast den efterlevande makens arvingar. Detta gäller om det kan visas att ökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken. Värdeökningen kan även tillfalla den efterlevande makens arvingar om de gör det antagligt att värdeökningen är resultatet av den efterlevande makens självständiga arbete, ärvdabalken 3 kap. 4 §.
Er situation
Du skriver att behållningen i boet vid din mosters första makes död var 65 258 kr. Hälften av detta skulle ha gått i arv till makens barn om dessa inte hade avstått till förmån för din moster. Om din moster inte hade någon enskild egendom då så utgör efterarvet hälften av din mosters tillgångar (32 629/65 258 = 0,5 = 50 %). Din mosters första makes barn har i så fall rätt till hälften av hennes tillgångar innan bodelningen sker. Om det skett en värdeökning så finns det vissa undantag som kan innebära att värdeökningen endast ska tillfalla din mosters arvingar. Om din mosters arvingar kan visa på att ökningarna beror på till exempel hennes självständiga arbete kan det innebära att din mosters första makes barn endast har rätt till 32 629 kr.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss på Fråga Juristen eller kontakta någon av våra jurister på Familjens Jurist. Du kan även läsa mer om arvskifte här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.