Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller enligt lag. Jag kommer först behandla bodelning eftersom denna har betydelse för arvet till makans arvtagare (efterarvet).

Om bodelning vid makes död
När en make går bort ska makarnas egendom fördelas genom bodelning innan arvskiftet. Bodelningen regleras i äktenskapsbalken. I bodelningen ska båda makarnas giftorättsgods ingå. Giftorättsgodset består av all egendom som inte utgör enskild egendom. Vid bodelningen dras skulder som hänför sig till giftorättsgodset av. Sedan läggs värdet samman och delas upp lika mellan dödsboet och den efterlevande maken. Den del som går till dödsboet utgör den avlidnes kvarlåtenskap som ska utgå i arv, tillsammans med den avlidnes eventuella enskilda egendom.

Förordnande om sekundosuccession
Arv och testamenten regleras i ärvdabalken. Genom att maken i din situation har testamenterats makans egendom med fri förfoganderätt så får den namngivna personen i testamentet efterarvsrätt. Det kallas att testamentet innehåller ett förordnande om sekundosuccession. I sådana fall gäller samma regler som för efterarv. Efterarv regleras i ärvdabalken 3 kap. 2 §. Efterarvet består av en viss andel (ofta hälften) av den efterlevande makens tillgångar vid dennes bortgång. Andelen utgår från förhållanden vid den först avlidne makens död. Andelen beräknas enligt följande:

Arvet från den avlidna maken dividerat med den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa (arvet, eget giftorättsgods och eventuell enskild egendom). Har ingen av makarna haft enskild egendom utgör efterarvet hälften eftersom giftorättsgodset delas lika mellan makarna i bodelningen.

Förändring av värde
Efterarvsandelen ska tas ut från den efterlevande makens totala förmögenhet vid dennes död. Storleken på efterarvet kan då ha minskat eller ökat. Då kan särskilda regler aktualiseras.

Minskning
Till skydd för efterarvet finns en bestämmelse i ärvdabalken 3 kap. 3 §. Om den efterlevande maken genom gåva eller liknande, utan hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom ska efterarvingar ersättas genom vederlag från den efterlevande makens arvingars lott. Kan sådant vederlag inte utgå, ska gåvan eller dess värde återbäras, om den som mottog gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för efterarvingarna.

Värdeökning
Vid värdeökningar så är huvudregeln att andelen fortfarande ska utgå i efterarv. Det finns dock undantag då värdeökningen kan tillfalla endast den efterlevande makens arvingar, i ärvdabalken 3 kap. 4 §. Detta gäller om det kan visas att ökningen beror på arv, gåva eller testamente till den efterlevande maken. Värdeökningen kan även tillfalla den efterlevande makens arvingar om de gör det antagligt att värdeökningen är resultatet av den efterlevande makens självständiga arbete.

Vad gäller i situationen du beskriver?
Om jag utgår från att efterarvsandelen är 50 %, precis som du skrivit i din fråga, så är huvudregeln att det är 50% av värdet av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes död som ska utgå i efterarv. Det finns dock undantag vid större förändringar av värdet, under vissa omständigheter. Det är beroende av vad ökningen eller minskningen beror på. Eftersom jag inte känner till sådana omständigheter i ditt fall kan jag inte ge något mer exakt svar.

Vill du ha vidare rådgivning kan du vända dig till Familjens Jurist. Hos Familjens Jurist kan du boka möte med en fysisk person för frågor om exempelvis arvskifte eller använda deras smidiga onlinetjänst för upprättande av dokument, såsom bouppteckning.

Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så får du gärna återkomma till oss på Fråga Juristen med en ny fråga.