Hur stor andel har särkullbarn rätt att ärva direkt?
Min fru och jag är gifta hon har ett barn sen tidigare, och vi har två gemensamma barn. Om min fru går bort före mig hur mycket ska hennes dotter ha då av våra gemensamma tillgångar? Finns det någon fördel att skriva ett testamente och vad ska man tänka på då?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).
Gemensamma barn och särkullbarns arvsrätt
Det framgår av regleringen i ärvdabalken att den avlidnes avkomlingar är dennes närmsta arvingar. Det är alltså enligt den legala arvsordningen den avlidnes barn som i första hand har rätt att ärva (2 kap 1 § ÄB). Om den som avlider var gift är det dock istället maken som ärver som utgångspunkt. Maken ärver då framför eventuella gemensamma barn som får rätt till efterarv när båda föräldrarna gått bort (3 kap 1 § ÄB). Särkullbarn, barn som ej är gemensamma, har dock rätt att få ut hela sitt arv direkt efter sin förälders bortgång (3 kap 1 § ÄB). Detta innebär att makes arvsrätt inte kommer före särkullbarnens som i första hand har rätt att ärva sin förälder.
Hur ska arv fördelas mellan bröstarvingar?
Det framgår vidare av regleringen gällande fördelningen av arvet att bröstarvingarna, den avlidnes närmsta arvingar, ska ta lika lott. Arvet ska alltså fördelas lika mellan barnen som utgångspunkt (2 kap 1 § ÄB).
Sammanfattning och rekommendation
Enligt regleringen i ärvdabalken har särkullbarn rätt att få ut arvet efter sin förälder direkt och gemensamma barn ärver efter att båda föräldrarna gått bort. Arvet ska då som utgångspunkt fördelas lika mellan barnen, barnen tar lika lott. Svaret på din fråga blir då att din frus barn sedan tidigare har rätt att ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen vid sin mors bortgång. Detta är då inte enbart ur era gemensamma tillgångar utan det är av din frus kvarlåtenskap efter att bodelningen har genomförts. Alltså både hennes enskilda egendom, om sådan finns, samt hennes andel av ert giftorättsgods.
Hur arvet ska fördelas enligt ärvdabalken, som jag redogjort för ovan, är dock enbart utgångspunkten. Det är möjligt att upprätta ett testamente om man vill att arvet ska fördelas på annat sätt än vad som är angett i lag. Om ni har särskilda önskemål gällande hur er kvarlåtenskap ska fördelas kan det vara bra att upprätta ett testamente för att detta ska kunna förverkligas. En sak som är viktig att tänka på är dock att bröstarvingar alltid har rätt att ärva sin laglott, vilket utgör halva arvslotten. Denna rätt är skyddad i lag och det är inte möjligt att genom testamente förordna om att en bröstarvinge ska ärva mindre än loglotten.
Om ni har funderingar kring att upprätta ett testamente alternativt varsitt testamente är min rekommendation är att ni bokar tid med en av våra jurister hos Familjens Jurist för att få vidare hjälp och rådgivning utifrån er situation. Ni har då även möjlighet att ställa alla era frågor. Du är annars välkommen att återkomma med en ny fråga om du har någon ytterligare fundering!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.