Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Din fråga behandlar regler om arv som finns i ärvdabalken (ÄB). Jag hoppas att jag har förstått alla turer, annars får du gärna skicka in en ny fråga med ett förtydligande.

Om preskription och fördelning av arv

Den situation som du beskriver innebär att det vid din mosters bortgång och efterföljande bouppteckning saknades en eller flera kända arvingar. Enligt regler om preskription i 16 kap. 1§ ÄB hade de bortavarande arvingarna, från det att kungörelse skett i Post- och Inrikes Tidningar, fem år på sig att göra anspråk på arvet. När de inte gjorde det förlorade de sin rätt till arvet (16 kap. 7§ ÄB). Ibland kan dock preskriptionstiden förlängas till tio år (16 kap. 4§ ÄB). Det gäller exempelvis om kungörelse har skett trots att dödsbodelägare vet om var arvingarna befinner sig. Man kan alltså inte låtsas som om att man inte vet var arvingarna befinner sig för att korta ned preskriptionstiden.

Det arv som gått förlorat för den bortavarande brodern ska enligt 16 kap. 8§ ÄB skiftas som om den bortavarande broderns barn hade dött innan sin syster. Då du skriver att systern endast hade två andra syskon som arvingar vid livet ska de dela på arvet (2 kap. 2§ ÄB). Eftersom båda dessa syskon avled innan den sista delen av arvet hann skiftas så uppkommer frågan om vem arvet ska tillfalla. När det gäller din mamma så följer det av istadarätten att du och dina syskon kommer dela på den arvslott som skulle ha tillfallit er mamma. Vad som gäller med den delen som skulle ha tillfallit den avlidna brodern är mer komplicerad.   

En efterlevande make har som huvudregel rätt till arv efter den avlidne maken. Det vill säga att gifta par ärver varandra trots att det inte finns något testamente (3 kap. 1§ ÄB). Om brodern hade varit vid livet när den sista delen av arvet skiftades så skulle hans fru ha fått del av detta när brodern senare dog. Eftersom att brodern i det här fallet hann dö innan arvet skiftades skulle jag dock utgå ifrån att den efterlevande maken saknar rätt till arvet. Arvet borde alltså som huvudregel i sin helhet gå till dig och dina syskon. Frågan kan dock inte så enkelt besvaras med full säkerhet (se nedan).

Om överlåtelse av rätt till framtida arv

Enligt 17 kap. 1§ ÄB kan rätten till ett framtida arv inte överlåtas, säljas eller pantsättas. Detta gäller dock enligt lagtexten bara om den som arvet ska falla efter fortfarande lever. Som skäl för denna regel har det i förarbeten till lagen angetts att ett sådant avtal skulle kunna uppfattas som kränkande. Du kan exempelvis inte sälja din framtida rätt till din levande pappas arv för 500 kronor om du är i akut behov av pengar.

I din situationen kan det finnas en teoretisk möjlighet att brodern har överlåtit rätten till sitt arv till någon annan, exempelvis sin maka. Om den som arvet faller efter redan är död vid avtalstillfället är det inte en omöjlighet att ett sådant avtal skulle kunna vara giltigt. Möjligheten att överlåta sin rätt till ett arv efter arvlåtarens död har gett upphov till olika meningar i den juridiska doktrinen och jag har tyvärr inte kunnat hitta något uttalande i vare sig domstolspraxis eller i litteraturen som löser den här specifika situationen.  

Sammanfattning och förslag på åtgärder

Sammanfattningsvis kan jag tyvärr inte ge något slutgiltigt svar på din fråga. Jag tycker det lutar åt att du och dina syskon borde få dela på pengarna som de bortavarande arvingarna gått miste om genom preskription. Eftersom det kan finnas en möjlighet att brodern har överlåtit sin rätt till arvet till den efterlevande maken vill jag dock inte ge ett definitivt svar. Om den efterlevande maken försöker hävda sin rätt till arvet skulle jag råda dig till att ta kontakt med en jurist som kan gå in i ärendet mer i detalj. Då finns en annan möjlighet att belysa alla omständigheter som är relevanta i ditt fall och ge ett mer utförligt svar. Vi har flera erfarna familjerättsjurister över hela landet som du kan komma i kontakt med och som kan hjälpa dig här.