Hur ska testamentet tolkas?
Hur ska testamentet tolkas? Det gifta paret( A och B) utan egna barn har i testamente förordat att all kvarlåtenskap ska tillfalla B:s syskonbarn (C,D och E), Vid A:s dödsfall har även E (ogift och utan barn) varit avliden några år. Tillfaller all kvarlåtenskap enbart C och D eller har även E:s levande föräldrar något att hämta av kvarlåtenskapen?
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Som jag tolkar din fråga har både A och B gått bort, och det är därför nu aktuellt för B:s syskonbarn att ärva i enlighet med testamentet. Regler om testamente finns i ärvdabalken. Jag kommer börja med att allmänt gå igenom vad som gäller, för att sedan avsluta med att kommentera din situation.
Tolkning av testamente
När det finns ett testamente utgör det utgångspunkten för hur kvarlåtenskap ska fördelas. Om det finns några frågetecken kan det bli nödvändigt att göra en tolkning av testamentet. Vid tolkning av ett testamente är det viktigt att testatorns vilja blir styrande enligt 11 kap. 1 § ärvdabalken. Detta innebär att testamentet ska tolkas överensstämmande med vad den som upprättade testamentet ville.
Kan testatorns vilja inte fastställas, finns det regler i 11 kap. 2–9 §§ ärvdabalken för att hjälpa med tolkningen. Dessa gäller så länge de inte strider mot testatorns vilja.
Om testamentstagare är avliden
Om en testamentstagare är avliden, ska man i första hand vända sig till testamentet. Framgår det inte av testamentet vad som gäller vid testamentstagares död, får man tolka testamentet och försöka fastställa testatorns vilja. Är detta omöjligt kan avkomlingar till testamentstagaren i vissa fall ärva i stället enligt 11 kap. 6 § ärvdabalken. Då krävs det att avkomlingen hade kunnat ärva enligt den legala arvsordningen, det vill säga även om det inte hade funnits något testamente. För att veta om någon hade kunnat ärva enligt den legala arvsordningen får man se till reglerna i 2 kap. ärvdabalken.
Finns det inga barn som kan ärva i stället för testamentstagaren kan den andel av kvarlåtenskapen som skulle ha ärvts av denne fördelas lika mellan övriga testamentstagare enligt 11 kap. 7 § ärvdabalken. Då krävs det att testamentet avser hela kvarlåtenskapen, eller allt som inte utgör bröstarvingars laglott. En bröstarvinges laglott innebär hälften av det som en bröstarvinge hade ärvt om det inte hade funnits något testamente.
Din situation
Eftersom jag inte har tillgång till testamentet är det svårt att göra en ordentlig tolkning av det. Utifrån den informationen som finns i frågan är det troligt att E:s andel av kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan C och D, eftersom E inte hade några barn. Det kommer dock som sagt bero på vad som framgår i testamentet, och om det går att utläsa A och B:s vilja.
Om du vill ha en mer ordentlig tolkning av testamentet är du välkommen att boka en tid med någon av våra duktiga jurister på Familjens Jurist, vilket du lättast gör här.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.