Hej och stort tack för att du kontaktar Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse på hur rättsläget ser ut och jag besvarar din fråga utifrån de omständigheter som du har nämnt. I det här fallet är det reglerna om förskott på arv i ärvdabalken (nedan kallad ÄB) som blir aktuella.

Reglerna om förskott på arv

När en arvlåtare dör är det först dennes barn som ska få ta del av arvet. 2 kap. 1 § ÄB säger att “arvlåtarens barn taga lika lott” vilket betyder att barnen ska få lika stora delar/lotter från arvlåtaren.

När arvlåtaren levde kan han ha gett ett av sina barn pengar eller annan egendom. Huvudregeln är enligt 6 kap. 1 § ÄB att vad arvlåtaren gett till barnet ska räknas som förskott på arv. Däremot finns det undantag, om arvlåtaren förklarat att denna gåva inte ska anses som förskott på arv kan inte huvudregeln användas. Vidare så undantas sådana kostnader en förälder har för ett barns försörjning och sedvanliga gåvor som man exempelvis fått som födelsedagspresent enligt 6 kap. 2 § ÄB.

Om det är ett förskott på arv finns det en typ av beräkning man ska göra för att se hur stor arvslotten blir för arvingarna. I 6 kap. 5 § ÄB står det att om ett förskott har givits ska man lägga tillbaka det till kvarlåtenskapen. Summan av detta ska sedan fördelas mellan arvingarna. Uträkningen kan uttryckas med följande formel:

Arvslotten = (kvarlåtenskapen + förskottet) / antalet arvingar

Hur man använder formeln kan visas med följande exempel:

arvslotten = (9000 + 1000) / 5

arvslotten = 10 000 / 5

arvslotten = 2 000

Förskottstagarens andel ska därefter minskas med vad hon har fått i förskott. I detta exempel ska det därmed minskas med 1000:

2 000 (arvslotten) - 1 000 (förskott på arv) = 1 000

Om förskottet överstiger arvslotten behöver inte förskottstagaren ge tillbaka det överstigande beloppet enligt 6 kap. 4 § ÄB. Det betyder dock att förskottstagaren inte kommer få ut något mer arv, utan resten av arvet fördelas bland de andra arvingarna. Men detta får följder på beräkningen av kvarlåtenskapen eftersom man inte kan lägga tillbaka mer av förskottet än vad som faktiskt kan avräknas (se 6 kap. 5 § ÄB). I detta fall ska följande formel användas:

arvslotten = (kvarlåtenskapen+arvslotten) / antalet arvingar

Tänk ex. att förskottstagaren fått 2 500 i förskott på arv. I det förra exemplet blir det då kvar 7500 i arvet. Följande exempel kan visa hur man räknar ut formeln:

arvslotten = (7500+a)/5 (multiplicera med 5 i båda led)

5*arvslotten = 7500+a (subtrahera med a i båda led)

4*arvslotten = 7500 (dividera 4 i båda led)

arvslotten = 1875

Hur ska arvet delas i ditt fall?

I ditt fall har er pappa givit pengar till din halvsyster på ett konto i hennes namn. I de omständigheter som du nämner har din far inte uttryckt att detta inte ska räknas som ett förskott på arv. Jag vet inte huruvida det är att se som en sedvanlig gåva eller inte och därmed bör det anses som förskott på arv.

Du har inte nämnt hur mycket pengar er pappa satte in på kontot som er syster ägde, och du nämner inte hur mycket din pappa ägde innan han avled. Det gör det svårt för mig att uppskatta om förskottet går utöver arvslotten som hon har rätt till eller inte. Men generellt sett ska arvet delas lika mellan barnen efter att en förälder avlider. Om din halvsyster har fått ett förskott som inte överstiger arvslotten så räknas förskottet av från din halvsysters arvslott enligt den första formeln. På så sätt leder det till att alla barn får lika mycket.

Även om förskottet överstiger halvsysterns arvslott så är hon inte skyldig att lämna tillbaka förskottet. Men då kommer hon inte att få ärva något mer efter sin pappa, utan istället är det ni resterande 4 syskon som ärver er far.

Sammanfattning och slutsats

Huvudregeln när det kommer till arvsrätten är att arvingarna får lika stor del ur den avlidnes kvarlåtenskap. Ibland kan en arvlåtare ha gett ett förskott på arv åt ett av sina barn och huvudregeln är att detta förskott ska avräknas på förskottstagarens arvslott. Även om förskottet överstiger förskottstagarens arvslott behöver inte hon lämna tillbaka förskottet men hon kommer inte att ärva något mer från den avlidne arvlåtaren. Det faktum att förskottet överstiger arvslotten påverkar däremot de andra arvingarnas arvslotter. 

Jag hoppas att jag har besvarat dina frågor på ett tillfredställande sätt. Jag förstår att de matematiska formlerna för att räkna ut arvslotten när ett förskott getts kan vara svåra att begripa sig på. I det fallet kan det vara bra att fråga en jurist så hjälper de till att räkna ut hur stor arvslotten ska vara osv. Det finns även möjlighet att ansöka om en skiftesman, och de har ofta god kunskap om hur arvet ska fördelas på ett rättvist sätt. En skiftesman är främst till för att hjälpa till om det finns oenigheter mellan arvingarna om hur man ska fördela arvet. Hur du ansöker om en skiftesman kan du se här. Om du hellre känner för att anlita en jurist är du välkommen att boka in en tid hos en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist.

Om du har några följdfrågor eller om du tycker att något i svaret är oklart kan du alltid vända dig tillbaka till Fråga Juristen. I annat fall önskar jag dig lycka till med fördelningen av arvet och hoppas att det blir så rättvist som möjligt.