Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Till att börja med kommer jag att redogöra för vem som har rätt att ta arv och hur ett testamente ska tolkas. Jag kommer även att redogöra för hur ett efterarv ska hanteras och vad det innebär att någon har fri förfoganderätt över efterarvet men inte äganderätt.

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens barn alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång, alltså i form av efterarv.

Testamente

Möjligheten att testamentera och tolkning av testamente regleras i ÄB 10 kap och ÄB 11 kap. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen och i deras närvaro ska testatorn underskriva testamentet (ÄB 10:1). Det är möjligt att testamentera till vem som helst, förutom att bröstarvingar alltid måste ha skydd för sin laglott, som utgör hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Den delen kan alltså inte testamenteras bort. Ett testamente ska tolkas i enlighet med testatorns vilja (ÄB 11:1).

Fri förfoganderätt och efterarv

Att ärva med fri förfoganderätt innebär att arvtagaren har rätt att använda arvet men inte till exempel testamentera bort det. Det finns även en gräns för hur mycket personen får minska arvet på en gång och det anses vara om det minskat med minst 25 % (ÄB 3:3) vid ett tillfälle. Om det har hänt kommer vederlag att utgå från den efterlevande makens kvarlåtenskap. Om vederlag inte kan utgå ska gåvan eller värdet återbäras. Detta kan dock inte ske om det förflutit mer än fem år sedan gåvan mottogs. Detta innebär att om det finns kvarlåtenskap i den efterlevande makens bo finns det ingen tidsgräns men om det måste ske genom att gåvan eller värdet återbärs från mottagaren är det en fem-års gräns.

I din situation

I den situationen du beskriver har barnen redan fått ut sin laglott, vilket är vad som är lagskyddat. Gällande det som testamenterats till makan med fri förfoganderätt så har barnen rätt till det om det kan tolkas att det är i linje med testatorns vilja. Utifrån vad jag kan se var testatorns tanke att det skulle gå vidare till barnen som efterarv men eftersom jag inte har tillgång till testamentet kan jag inte vara säker. I så fall innebär det att barnen ska ha rätt till efterarv nu när även makan har gått bort. Så länge den efterlevande makan inte har gjort en sådan väsentlig minskning av arvet är det inget som behöver återvinnas. Om hon har gjort det så gäller det jag skrivit ovan om möjlig återbäring.

Rekommendation

Om det är så att ni behöver hjälp med bouppteckning och boutredning rekommenderar jag er att kontakta de kunniga juristerna på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna