Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Frågor om arv för makar regleras i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först redogöra allmänt om arv efter en avliden make och sedan gå in på din situation.

Allmänt om arv 

Den avlidnes barn kallas för bröstarvingar. När ett gift par har barn gemensamt är det fråga om gemensamma bröstarvingar, barn som någon av makarna har med en annan person kallas för särkullsbarn. Av 9 kap. 1 § ÄktB följer att när ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske. Ett äktenskap anses upplöst efter en skilsmässa eller att någon av makarna har gått upp. En bodelning innebär att tillgångarna skrivs upp och fördelas jämnt mellan makarna. Det är giftorättsgodset som ingår i bodelningen och med det menas all egendom som inte är enskild egendom. Egendom kan bli enskild genom ett äktenskapsförord eller att någon av makarna har mottagit det som gåva med villkor att den inte ska ingå i en bodelning.

Den avlidne makens del efter bodelningen utgör dennes kvarlåtenskap som sedan kan ärvas. När en gift person avlider är det den efterlevande maken som ärver framför bröstarvingarna som då får en efterarvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Med detta menas att maken ärver kvarlåtenskapen efter den avlidne och att de gemensamma bröstarvingarna först efter att den andra maken avlidit ärver det som är kvar av kvarlåtenskapen från den första maken. Särkullbarn har dock rätt att få ut sitt arv direkt men kan välja att avstå enligt 3 kap. 9 § ÄB. Vid avstående från arv får särkullsbarnen en efterarvsrätt precis som de gemensamma bröstarvingarna.

Din situation

 Första frågan är om lantbruket var villkorat som enskild egendom när M fick det som gåva. Om så är fallet så är det M som äger lantbruket och äganderätten är helt opåverkad av J:s dödsfall. Om lantbruket istället utgör giftorättsgods ska den ingå i bodelningen. Vid en bodelning räknas tillgångarnas värde ihop och delas på hälften mellan makarna. Vilken faktisk egendom som tillfaller vilken make bestäms i en överenskommelse om lottdelning, varje makes lott ska vara värd lika mycket. När det gäller bostäder har den efterlevande maken rätt att få bostaden på sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). Om den efterlevandes makes lott i bodelningen skulle bli värd mer än den avlidnes makens lott måste den efterlevande maken då föra över pengar eller avstå från någon annan egendom för att bodelningen ska bli jämn.

Huruvida M får lantbruket i bodelningen beror på hur mycket de andra tillgångarna är värda. Är de andra tillgångarna värda lika mycket eller mer tillfaller bostaden M efter bodelningen och den ska då inte ingå i kvarlåtenskapen efter J. Skulle det vara tvärtom, att lantbruket är värt mer än övriga tillgångar kommer en del av lantbruket ingå i J:s kvarlåtenskap.

De gemensamma bröstarvingarna A och Mi kommer inte ärva J direkt, utan får en efterarvsrätt. Frågan om lantbruket måste säljas beror på dels om särkullsbarnen L och J-Å begär ut sin arvslott direkt, dels på hur mycket kvarlåtenskapen är värd. Om särkullsbarnen begär ut sin arvslott och dessa inte täcks av den övriga kvarlåtenskapen kan lantbruket komma att behöva säljas. Skulle det vara så att arvslotterna täcks av den övriga kvarlåtenskapen eller att särkullsbarnen avstår så behöver lantbruket inte säljas.

Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Har du ytterligare frågor eller behöver vidare hjälp i ditt ärende är du varmt välkommen att kontakta en jurist på Familjens Jurist som är expert på frågor om arvsrätt.