Hur ser rätten till arv och efterarv ut?
Vi är tre syskon som har samma mor men olika fäder.
Barn 1 o 2 har samma far. Han dog 1965.
Mor gifte om sig och dom fick barn 3. Far/Styvfar adopterade inte barn 1 o 2.
Mor dog 2015. Far/Styvfar är svårt sjuk och har lämnat sitt hem. Vi måste nu avyttra hans lägenhet.
Hur ser arvsreglerna ut för oss?
När mor dog fanns ett testamente om att den som levde längst skulle sitta i orubbat bo. Jag förstod det så, att vi egentligen kunde krävt att få vår laglott ändå efter mor, men inte arvslotten. Då det inte fanns några pengar utan bara en bostadsrättslägenhet, fick vi skriva på att vi avstod vår laglott, eftersom intentionen i testamentet var att Far/Styvfar skulle kunna bo kvar.
Hur ser det ut med arvsrätten nu? Alla tre skall vi ju ärva vår Mor. Men endast barn 3 är barn till Far/Styvfar, som fortfarande lever. Vi vill gärna veta hur principerna ser ut.
Stämmer det att arvet efter Far/Styvfar delas i två lika delar, en efter Mor och en efter Far/Styvfar. Barn 3 ärver efter sin Far och vi alla tre får dela på vår Mors halva i tre lika delar?
Vid Mors bouppteckning talades det om barn 1 o 2´s Far. Men det finns väl inget kvar för oss att ärva honom genom vår Mor, eller?
Tacksam för svar!
Rådgivarens svar
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller. Jag inleder med att redogöra för hur bodelningen går till eftersom den är av betydelse för efterarvets storlek.
Bodelning vid en makes död
När en make går bort ska makarnas egendom fördelas genom bodelning innan arvskiftet, om inte den efterlevande maken begär att båda ska behålla sitt eget giftorättsgods. Bodelningen regleras i äktenskapsbalken. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods. Giftorättsgodset består av all egendom som inte är enskild egendom. Vid bodelningen så dras skulder som hänför sig till giftorättsgodset av. Värdet av giftorättsgodset som därefter finns kvar ska läggas samman och delas upp lika mellan dödsboet och den efterlevande maken, äktenskapsbalken 11 kap. 3 §. Den del som går till dödsboet utgör den avlidnes kvarlåtenskap som ska utgå i arv, tillsammans med den avlidnes eventuella enskilda egendom.
Testamente och efterarv
Arv och testamenten regleras i ärvdabalken. I situationen du beskriver fanns det ett testamente. En testators vilja ska respekteras i möjligaste mån men som du skriver har särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt. En make har endast rätt att ärva före makarnas gemensamma barn. Särkullbarnet kan dock, vilket verkar ha skett i er situation, välja att avstå från sitt arv till fördel för den efterlevande maken, ärvdabalken 3 kap. 9 §. Vid den efterlevande makens död har särkullbarnen i så fall rätt att få ut efterarv från den först avlidne föräldern. Det gemensamma barnet har rätt att få ut efterarv från den först avlidna föräldern samt arv från den senare avlidna föräldern. Efterarvet regleras i ärvdabalken 3 kap. 2 §. Efterarvet består av en viss andel (ofta hälften) av den efterlevande makens tillgångar vid dennes bortgång. Andelen utgår från förhållanden vid den först avlidne makens död. Andelen beräknas enligt följande:
Arvet från den avlidna maken dividerat med den efterlevande makens totala förmögenhetsmassa (arvet, eget giftorättsgods och eventuell enskild egendom). Har ingen av makarna haft enskild egendom utgör efterarvet hälften eftersom giftorättsgodset delas lika mellan makarna i bodelningen.
Fördelning av arvet i er situation
Gällande maken som dog 1965
Det är möjligt att det vid er mors bortgång fanns en rätt till efterarv från den förälder som dog 1965. Efterarvet skulle då ha undantagits från bodelningen mellan er mor och hennes nya make och tillfallit barn 1 och 2. Har detta inte skett så är det oklart vad som gäller men jag antar att denna rätt till efterarv har förfallit.
Efterarv och arv vid den senare makens död
Precis som du skriver kommer arvet efter er far/styvfar att delas i två delar. Hur stor efterarvsandelen är beror på omständigheterna vid bodelningen. Det är dock vanligt att efterarvsandelen utgör hälften av kvarlåtenskapen. I så fall ska alla syskon dela lika på denna del. Den andra hälften tillfaller, precis som du skriver, endast barn 3. Detta gäller om det inte finns ett testamente som föreskriver någon annan fördelning av hans arv.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Uppkommer ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.