Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen. Din fråga rör arvsrätt och jag kommer därför börja med att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB). Därefter kommer jag gå igenom vad som gäller i din situation.

Vem ärver?

Den avlidnes närmaste arvingar är dennes avkomlingar (barn), som i lagen kallas för bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Både särkullbarn och gemensamma barn är bröstarvingar. Om den avlidne var gift ska dock kvarlåtenskapen ärvas av maken. De gemensamma barnen får således vänta med att ta del av den avlidnes arv tills dess att den efterlevande dör. Om det finns särkullbarn till den avlidne har dessa rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). De kan dock välja att avstå till förmån för den efterlevande maken och får då en rätt till efterarv när den efterlevande avlider (3 kap. 9 § ÄB).

Vad kan påverka arvet?

En bröstarvinges laglott är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne efterlämnar 400 000 kr och det finns två barn är 200 000 kr var deras arvslotter. Hälften av detta, alltså 100 000 kr vardera utgör deras laglotter. Om det inte finns ett testamente så har bröstarvingarna rätt att få ut hela sin arvslott, men gemensamma barnen måste som nämnt ovan vänta tills den efterlevande maken avlider.

Testamente

Genom ett testamente kan bröstarvingars arvsrätt begränsas till laglotten. Men om ett testamente inskränker en bröstarvinges laglott kan denne få testamentet jämkat vilket innebär att arvingen kommer få den del av arvet som denne har rätt till (7 kap. 3 § ÄB).

Förskott på arv

Vad en bröstarvinge har fått i förskott på sitt arv och fått genom testamente måste avräknas från dennes laglott, om inget annat framgår (7 kap. 2 § ÄB). När det kommer till bröstarvingar finns det en presumtion att gåvor av den avlidne ska utgöra förskott på arv om inget annat föreskrivits eller framgår av omständigheterna. Det finns dock ingen återbäringsskyldighet om förskottet överskrider arvslotten, om inte detta bestämdes vid gåvotillfället (6 kap. 4 § ÄB).

Det förstärkta laglottsskyddet

En gåva kan ibland likställas med ett testamente. Sådana gåvor måste också avräknas från gåvotagarens lott men här finns även en återbäringsskyldighet (7 kap. 4 § ÄB). Denna bestämmelse blir tillämplig om gåvogivaren var nära döden eller trodde det alternativt om gåvogivaren behöll den huvudsakliga nyttan av egendomen.

Din situation och rekommendation

Om ni ger bort 50 % av fastigheten till ett av era barn aktualiseras förskott på arv. Förskottet kommer att avräknas på ditt barns framtida arv, denne kommer således inte få ut lika mycket som resterande barn vid själva arvskiftet. Om ni inte vill att förskottet ska avräknas kan ni skriva detta i gåvobrevet, vilket är bäst i bevishänseende, eller på annat sätt ge uttryck för denna vilja.

Gåvan skulle även kunna komma att angripas genom 7 kap. 4 § ÄB. Dock måste alla kriterier för bestämmelsen vara uppfyllda. Om det anses att ni behåller den huvudsakliga nyttan av fastigheten skulle en sådan talan kunna vinna framgång. Även enligt denna bestämmelse ska då gåvan avräknas och om gåvan inskränker de andra bröstarvingarnas laglotter kan barnet bli återbäringsskyldig.

Hur ni väljer att överföra resterande del av fastigheten till barnet kan också få konsekvenser om det anses vara ett förskott eller en gåva som likställs med ett testamente. Om ni testamenterar fastigheten kan detta angripas om de andra barnens laglotter inskränks. Även försäljning till underpris kan räknas som en gåva och därmed fall in under ovan angivna bestämmelser.

Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en till fråga eller boka tid med en av Familjens Jurists duktiga jurister, här. Om ni vill upprätta ett gåvobrev kan ni göra det online, här.