Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arv

En persons kvarlåtenskap ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken. Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.

Hur mycket arv varje arvinge ska få bestäms av arvslotten och laglotten. Arvslotten är den del som tillkommer varje bröstarvinge, dvs. finns det tre bröstarvingar består varje bröstarvinges arvslott av en tredjedel av kvarlåtenskapen.

Laglotten utgörs av hälften av arvslotten. Det är denna del som är skyddad från till exempel testamentstagare (andra än bröstarvingar som enligt testamentet har rätt till arv). En person kan alltså inte testamentera bort så mycket att det inkräktar på bröstarvingarnas laglott.

Förskott på arv

Vad en bröstarvinge fått i förskott på arv är denne skyldig att avräkna från sin laglott. Enligt 6 kap. 1 § ÄB ska allt som en person ger till sina bröstarvingar ses som förskott på arv, om inte annat angetts eller av omständigheterna måste ha varit avsett. Undantag görs för vad som ingår i en förälders vanliga underhållsskyldighet, sedvanliga gåvor såsom födelsedagspresenter och dyl.

Regeln innebär att om förskottet är lika stort, eller större än laglotten, har bröstarvingen inte längre någon rätt till arv. Någon återbäringsskyldighet kan dock inte bli aktuell enligt denna regel.

Om förskottet går till barnbarn istället för barn

Eftersom man endast ska anta att en gåva utgör förskott på arv när gåvan ges till bröstarvingar (den avlidnes barn) så ska inget sådant antagande göras när gåvan istället ges till ett barnbarn. Det gäller dock endast så länge barnbarnets förälder (bröstarvingen) lever. De räknas då som ”annan arvinge” varvid antagandet är motsatt, dvs. att gåvan inte utgör förskott på arv om inte annat framkommer.

Är barnbarnens förälder inte längre i livet så träder barnbarnen in i förälderns ställe och blir då bröstarvingar till sin mor- eller farförälder. Ges gåvan när barnbarnen är bröstarvingar gäller alltså att gåvan ska ses som förskott på arv.

Förstärkt laglottsskydd

Det finns en ytterligare regel för vissa särskilda gåvor i 7 kap. 4 § ÄB. Enligt denna regel blir mottagaren, om gåvans värde överstiger laglotten, återbäringsskyldig för överskjutande belopp. Den gäller dock enbart för två typer av gåvor:

-      Gåvor som ges när givaren ligger för döden (eller trodde att döden var nära förestående) eller

-      gåvor som innebär att givaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av bortgiven egendom.

Gemensamt för båda gåvorna är att de anses vara likvärdiga med ett testamente. Syftet med regeln är nämligen att hindra att givaren kringgår laglottsskyddet genom att ge bort egendom på ett sätt som inte är tillåtet att göra i ett testamente.

Regeln skiljer sig från regeln i 6 kap 1 § ÄB om förskott på tre viktiga punkter:

-      Den omfattar alla gåvomottagare, inte bara arvingar till givaren.

-      Givarens avsikt spelar ingen roll. Om gåvan t.ex. ges till en bröstarvinge så saknar det alltså betydelse om givaren angett att gåvan inte ska ses som förskott.

-      Det är värdet på gåvan vid dödstillfället som gäller istället för värdet vid gåvotillfället.

Rekommendation

Först och främst är det viktigt att skilja på de olika kategorierna av personer som mottagit gåvor i ert fall. Svärsönerna och barnbarnen är inte bröstarvingar, så för dessa ska gåvorna inte ses som förskott på arv. Den som påstår något annat måste alltså bevisa detta i så fall.

Vad sedan gäller döttrarna är situationen motsatt. De är bröstarvingar och gåvorna ska därför ses som förskott på arv, om inte motsatsen kan bevisas.

Även de barnbarn som inte fått gåvor är bröstarvingar eftersom deras mor inte lever. De har alltså en lagskyddad rätt till 1/3 av arvet (1/6 var eftersom de delar på deras mors laglott) genom laglottsskyddet.

Vad detta innebär är att gåvorna till döttrarna troligtvis är att anse som förskott och värdet ska då dras av från det totala värde som dessa två döttrar har rätt att få i arv. Är deras laglotter större än 100 000kr var så har de fortfarande rätt till den återstående delen i arv, men är laglotten precis 100 000kr eller mindre så har de, i och med gåvan, fått ut allt arv de har rätt till enligt laglottsskyddet. De kan dock enligt denna regel inte bli skyldiga att betala tillbaka något.

Slutligen kan tilläggas att gåvorna i detta fall enligt min bedömning inte är sådana gåvor som omfattas av det förstärkta laglottskyddet, för vilka mottagaren kan bli skyldig att betala tillbaka.

Det finns alltså i min mening ingen risk att de barnbarn som blev utan gåvor kan begära att få ta del av dessa gåvor. Det som kan hända, beroende på hur stora tillgångar er mor lämnar efter sig, är dock att de bröstarvingar som fått gåvor kan bli utan arv.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.