Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som blir relevanta för situationen du beskriver finns i ärvdabalken (ÄB).

Bodelning och kvarlåtenskapen

När en gift person går bort ska en bodelning förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken, det framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. I bodelningen delas makarnas giftorättsgods lika. Den efterlevande makan får sin halva från bodelningen, och den avlidna makens halva från bodelningen blir dennes kvarlåtenskap. 

Makars och särkullbarns arvsrätt

Enligt reglerna i ÄB ärver en den efterlevande maken den först avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, se 3 kap. 1 § ÄB. Den som ärver med fri förfoganderätt kan exempelvis sälja och spendera egendomen, men inte testamentera bort den. Om paret har gemensamma barn ärver alltså maken först och de gemensamma barnen får sitt arv när båda föräldrarna gått bort. Särkullbarn till den första maken behöver dock inte vänta på sitt arv tills dess att förälderns make gått bort, utan särkullbarn har rätt till sitt arv när dennes förälder går bort. Särkullbarnen kan dock välja att avstå att få ut arvet direkt till förmån för den efterlevande maken, och får då ut sitt arv när båda makarna gått bort, precis som gemensamma barn (se 3 kap. 2 och 9 §§ ÄB).

Efterarv

Om den efterlevande makan ärver den först avlidna maken med fri förfoganderätt, blir den först avlidna makens bröstarvingar efterarvingar och ska få ut sitt arv när den den efterlevande maken går bort. Av 3 kap. 2 § ÄB står det att om det vid den sist avlidna makens bortgång finns bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar kvar till den först avlidna maken, så ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla den med bäst arvsrätt. Där står också att om det som den efterlevande maken ärvde från sin make utgjorde en annan del än hälften av summan av arvet + den efterlevande makens egendom efter bodelningen, så ska efterarvingarna ta samma andel i den efterlevande makens bo. Detta betyder att man räknar ut en efterarvskvot, som sedan används vid den efterlevande makens död för att fördela egendomen mellan dennes arvingar och den först avlidne makens efterarvingar. Här kommer ett exempel: 

A och B är gifta, A går bort först. Om varje makas giftorättsandel från bodelningen blev 500’ och ingen av dem hade enskild egendom, får den efterlevande maken B sin halva från bodelningen med full äganderätt, och ärver den först avlidna maken A:s halva med fri förfoganderätt. Beräkningen av efterarvskvoten ser då ut såhär: 500 / (500+500) = 0,5. Efterarvskvoten blir 0,5. När sedan B går bort är boets värde 1200'. Då använder man efterarvskvoten för att se hur mycket som ska gå till efterarvingarna till A: 1200 x 0,5 = 600. Först fördelas då arvet efter A, 600, till dennes efterarvingar, och det som är kvar, 600, fördelas mellan B:s arvingar. 

Testamente och basbeloppsregeln

I ett testamente kan arvlåtaren bestämma att arvet ska fördelas på ett annat sätt än vad som står i ÄB. Som jag nämnde ovan behöver inte särkullbarn vänta på sitt arv tills förälderns make går bort, och om det finns ett testamente som kränker bröstarvingens rätt till laglotten så kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. En bröstarvinge är en arvlåtares närmaste avkomling (2 kap. 1 § ÄB) och laglotten är halva arvslotten, vilket är vad bröstarvingen hade ärvt om inget testamente fanns. En annan regel som kan aktualiseras är basbeloppsregeln i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB. Den säger att den efterlevande maken har rätt att få egendom till så stort värde att det tillsammans med det maken fick i bodelningen uppgår till minst fyra prisbasbelopp. Ett testamente är utan verkan i den mån det inkräktar på den rätten.

Sammanfattning och rekommendation

Som du märker är det många olika, och lite krångliga, regler som aktualiseras när en gift person går bort och det finns särkullbarn med i bilden. Det som står i testamentet angående “Om bröstarvingarna godkänner detta” skulle kunna syfta på att ni som bröstarvingar och särkullbarn till din far ju egentligen har rätt att få ut ert arv vid hans bortgång, men att ni kan välja att avstå att få arvet nu till förmån för din fars fru. Att det står att frun skulle ärva med fri förfoganderätt och att ni skulle få lika stor andel av boet som din fars fru ärvt av honom skulle kunna tala för att en sådan efterarvskvot jag beskrev ovan ska räknas ut. Den räknas som sagt fram genom att man tittar på hur stor del arvet utgör i förhållande till det den efterlevande maken har med full äganderätt. När sedan din fars fru går bort räknar man först ut ert efterarv och fördelar det, och det som är kvar är arvet efter din fars fru och delas mellan hennes arvingar. Hur stor procent du och ditt biologiska syskon får ärva avgörs alltså av hur stor andel arvet efter din far är i förhållande till det hans fru får med full äganderätt, vilket tyvärr inte att garantera såhär på rak arm eftersom man måste beakta alla relevanta omständigheter. Exempelvis kan ju reglerna om testamente och basbeloppsregeln aktualiseras, och även de kan påverka hur arvet fördelas i en specifik situation. Mitt råd är därför att du kontaktar en jurist här hos Familjens jurist för vidare rådgivning. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga juristen.