Hur man kan agera när arv inte går att få sålt
Hur länge kan ett dödsbo stå utan arvskifte? I detta fall gäller det en bostadsrätt, som köptes för 1.500000kr. för c:a 5 år sedan. Innehavaren dog i maj 2022. De två arvtagarna har haft en mäklare inkopplad på försäljning. Inga spekulanter har ens kommit på en visning. Hyran för bostadsrätten tickar på. Bostadsrätten är belastad med ett lån på 300.000kr. Hur ska de två arvtagarna göra?
A. Låta det stå oskiftat och betala hyran tills de förhoppningsvis får NÅGOT för bostaden?
B. Göra ett arvskifte ( utifrån ett uppskattat bostadsvärde ) ?? Men varifrån kommer då pengarna?? Vem ska betala bostadsskulden ?? Återstår då ett konkursförfarande?? Det hör till saken att den ena arvtagaren inte kan ta ett banklån. Ska den andra arvtagaren behöva ta ett banklån för att betala skulden och överta bostaden för ev. uthyrning tills försäljning kan ske. Eller bli utan något arv men med en skuld. Den personen närmar sig pensionsåldern och har inga stora likvida medel. Råd- och sömnlös anhörig, väl medveten om att bostadspriser nu är på nedgång.
MVH och förhoppning om ett råd.
Rådgivarens svar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag förstår din fråga som följande:
En person har avlidit och lämnat efter sig en bostadsrätt. Arvtagarna vill sälja den och få pengarna, men den går inte att få den såld i det nuvarande läget på bostadsrättsmarknaden. Du undrar nu hur de två arvtagarna ska hantera situationen.
Detta är en arvsrättslig fråga. Jag kommer därför att i mitt svar i stor utsträckning utgå ifrån ärvdabalken (1958:637). Mitt svar ska struktureras så att jag besvarar dina delfrågor en och en, och i slutet ger jag en rekommendation.
Oskiftat dödsbo
Den första frågan är hur länge ett dödsbo kan stå oskiftat. Det finns först och främst ingen lagregel som stadgar när ett dödsbo måste skiftas. Detta är fritt för dödsbodelägarna att bestämma gemensamt. I teorin kan dödsboet stå oskiftat så länge bostadsrätten förvaltas.
Dock finns specialregler för just bostadsrätter. Dödsboet är inte medlem i bostadsrättsföreningen enligt 6 kapitlet 1 a § bostadsrättslagen (1991:614). Dödsboet får dock ha kvar bostadsrätten i tre år, sedan har bostadsrättsföreningen rätt att uppmana att bodelning eller arvskifte av bostadsrätten sker inom sex månader. Har det inte skett vid det laget har bostadsrättsföreningen rätt att tvångsförsälja bostadsrätten. Dock kan bostadsrättsföreningar bestämma om annat i sina stadgar.
Avtal om oskiftat dödsbo
Vad man brukar göra i de fall man inte skiftar ut dödsboet är att dödsbodelägarna skriver avtal om förvaltningen av dödsboet. Detta gör man för att effektivt förvalta dödsboet, och kan innebära att en eller flera personer har rätt att företräda dödsboet t.ex. i en eventuell tvist. I ärvdabalkens 18 kapitel 1 § förklaras att om man inte avtalar om att en eller flera specifika personer ska företräda och förvalta dödsboet ska alla dödsbodelägare gemensamt förvalta dödsboet. Detta innebär i princip att alla dödsbodelägarnas samtycke krävs för att göra något åt dödsboet.
Betalningen av avgifter, amortering och ränta sker från dödsboets tillgångar.
Göra arvskifte
Om det inte finns ett testamente och det finns t.ex. två barn ska den avlidnes kvarlåtenskap ärvas hälften var av barnen (3 kapitlet 1 § ärvdabalken). Exakt vem som får vad får dödsbodelägarna (barnen i detta fall) bestämma helt själva (23 kapitlet 1 § ärvdabalken). Det finns dessutom möjlighet att den ena arvingen får ut mer än den andra arvingen om de avtalar om det, eller om den arvinge som får mer löser ut den andra arvingen genom betalning av värdet av det han eller hon får ut extra.
Görs ett arvskifte är det den eller de (man kan ärva andelar av bostadsrätten, t.ex. hälften var) som äger bostadsrätten som måste betala avgifter, amortering, och ränta.
Rekommendation
Jag vill först och främst säga att något konkursförfarande hos någon av den avlidnes barn inte ska behövas vad avser arvet. Min rekommendation är att låta dödsboet ligga oskiftat. De kostnader som är förenade med bostadsrätten tas ur dödsboet. Detta förutsätter att dödsboet har tillräckliga andra tillgångar för att betala detta, och det innebär i slutändan att avgifter, amortering och ränta betalas av med barnens arv. Det kan även vara bra att kolla i bostadsrättsföreningens stadgar om det finns särskilda regler vad avser dödsbon.
Finns det inte pengar i dödsboet att betala det nämnda behöver inte dödsbodelägarna personligen betala de skulderna. Betalar inte dödsboet avgiften till föreningen förverkas dock bostadsrätten (7 kapitlet 18 § bostadsrättslagen), vilket leder till en tvångsförsäljning av den (7 kapitlet 30 § bostadsrättslagen). En sådan tvångsförsäljning slipper dock dödsbodelägarna sköta.
Jag vill påpeka att detta endast är min bedömning, och det kan finnas omständigheter i detta fall som jag inte känner till som föranleder en annan bedömning. Min starka rekommendation är att tala med en jurist här på Familjens Jurist, så kan de komma med en rekommendation om det för detta fall mest lämpliga upplägg. De kan dessutom hjälpa till med att skriva ett eventuellt dödsbodelägaravtal.
Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
Kevin Torssell
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.