Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Inledning

Eftersom jag inte vet vad du vill uppnå så är det lite svårt för mig att säga vad det bästa alternativet för dig är. Jag kommer därför nedan att gå igenom både laglott och arvsavstående för att du, utifrån den information jag ger dig, själv ska kunna fatta det beslut som passar dig bäst. Jag kommer även presentera ett eget förslag som eventuellt kan passa dig.

Vad innebär det att begära ut sin laglott?

Bröstarvingarnas arvslott

För att förstå frågan måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå under nästa avsnitt om laglott.

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes barn ska dela lika på arvet (2 kap 1 § första stycket ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott. Ifall den avlidne har två barn så betyder det att barnens kommer få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %. Om den avlidne har fyra barn så kommer barnen att ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Är den avlidnes barn inte längre i livet så ärver istället barnbarnen. Barnbarnen delar då lika på den avlidnes barns arv (2 kap 1 § andra stycket ärvdabalken).

Både barn och barnbarn räkans som den avlidnes bröstarvingar.

Bröstarvingars rätt till laglott

Vi övergår nu till det som själva frågan handlar om. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller föräldrar och bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En förälder får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en bröstarvinge blir helt lottlös. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. A har två barn, B och C. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %, vilket i sin tur betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter A. A kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till endast B eller endast C. Däremot är det möjligt för A att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barnet.

Vad gäller i ditt fall?

Om du begär ut din laglott så kommer du få ut hälften av din arvslott. Detta innebär att resterande arvingar kommer få mindre i arv, men annars innebär det inte någon "skada" för dem. Du kommer alltså inte hindra de som vill ogiltigförklara testamentet från att göra detta.

Vad innebär ett arvsavstående?

Arvsavstående till förmån för sina legala arvingar

Det finns olika typer av arvsavstående, men eftersom den ena typen av arvsavstående rör särkullbarn så har jag valt att inte kommentera just denna. Vi går istället vidare till den andra typen av arvsavstående. Denna typ av arvsavstående innebär att den avstående arvingen avstår sin rätt till arv till förmån för sina legala arvingar.  Avståendet får alltså inte vara riktat till någon annan än den avlidnas legala arvingar som står närmast i tur till arv efter den som avstår. Detta betyder att arvet vid ett arvsavstående fördelas som om arvtagaren dött före arvlåtaren (i enlighet med reglerna i 2 kap ärvdabalken), eller med andra ord: att arvet ”hoppar över” den som avstår sitt arv och trillar vidare ned i arvskedjan.

Ett arvsavstående ska antecknas på en arvsavståendehandling som sedan ska lämnas in till Skatteverket. Detta sker med fördel innan bouppteckningen har ägt rum. Detta eftersom ett avstående kan det innebära förändringar i vilka som ska ses som dödsbodelägare och därmed också påverka vilka som ska kallas till bouppteckningen.

Vad gäller i ditt fall?

Om du avsäger dig arvet så kommer ditt arv trilla vidare till dina legala arvingar, i första hand dina barn. Du kommer inte dra igång någon process utan du behöver bara skicka in en arvsavståendehandling till Skatteverket. Du kommer inte heller stoppa processen med boutredningsmannen.

Finns det något annat sätt för dig att dra dig ur? Överlåtelse av arv

En dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i ett dödsbo (se Skatteverkets ställningstagande Överlåtelse av och avsägelse från arv). Överlåtelsen kan ske både före och efter det att en bouppteckning förrättats. Under förutsättning att överlåtelsen är civilrättsligt giltig träder den som förvärvar andelen eller kvotdelen in som dödsbodelägare istället för eller tillsammans med överlåtaren.

Den som är dödsbodelägare kan också uttryckligen säga sig inte vilja ha del i kvarlåtenskapen utan att därmed anses ha överlåtit sin andel till någon särskild mottagare (avsägelse). Resultatet av detta är att dödsbodelägarens rätt till arv anses ha upphört och att arvet istället ska fördelas mellan övriga arvtagare.

Avslutning

Avslutningsvis kan det vara värt att tillägga att du genom att kräva ut din laglott fortfarande kommer vara dödsbodelägare och därmed kommer vara med under hela arvskiftesprocessen. Vill du slippa denna bit så kanske ett arvsavstående eller överlåtelse av arv passar dig bättre. Du kommer då inte få ta del av arvet och kommer därmed inte heller att bli dödsbodelägare.

Jag hoppas att du utifrån den information jag gett dig ovan känner att du kan fatta det beslut som passar dig och övriga arvingar bäst. På Familjens Jurists hemsida kan du läsa mer om arvskifte samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.