Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras för din fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Vad händer när en gift person går bort?

Din fråga handlar bland annat om hur enskild egendom hanteras vid dödsfall. Enligt 23 kap. 1 § andra stycket ÄB ska en bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB när en gift person går bort. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, vilket är all egendom som inte är enskild egendom, det framgår av 10 kap. 1 § ÄktB. Egendom kan vara enskild på grund av exempelvis äktenskapsförord eller som att man i ditt fall ärvt egendom och det finns ett villkor i ett testamente som säger att egendomen ska vara mottagarens enskilda (se 7 kap. 1-2 §§ ÄktB). 

I bodelningen beräknas makarnas andelar i boet. Från vardera makes giftorättsgods räknar man bort de skulder maken hade vid dödsfallet. Det som återstår läggs ihop och delas på hälften. Det står i 11 kap. 1-3 §§ ÄktB. Den efterlevande maken får sin halva från bodelningen med full äganderätt. Kvarlåtenskapen efter den avlidna maken utgörs av dennes halva från bodelningen samt eventuell enskild egendom. 

Vem ärver?

När ett gift par har gemensamma barn ärver den efterlevande maken den avlidna makens kvarlåtenskap, det framgår av 3 kap. 1 § ÄB. De gemensamma barnen får då sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Av din fråga framgår att ni endast har särkullbarn. Särkullbarn får sitt arv direkt vid sin förälders bortgång, men de kan också välja att avstå från att få arvet direkt till förmån för den efterlevande maken. Den efterlevande maken har rätt att få egendom till så stort värde att det tillsammans med det som maken erhöll vid bodelningen uppgår till minst fyra prisbasbelopp, framgår också av 3 kap. 1 § ÄB och kallas för basbeloppsreglen. Om regeln aktualiseras kan alltså en del av kvarlåtenskapen efter den avlidna maken gå till den efterlevande maken istället för att allt går till särkullbarnen.

När den efterlevande maken går bort

Ett barn ärver endast sin förälder och inte sin förälders make. Om särkullbarnen vid sin förälders bortgång inte fått ut sitt arv, har de istället rätt till efterarv vid den efterlevande makens bortgång. Det framgår av 3 kap. 2 § ÄB. Efterarvet beräknas med hjälp av en kvotdel som räknas ut vid den första makens bortgång. Efterarvskvotens storlek baseras på hur stor del av egendomen efter bodelningen som utgörs av arvet efter den först avlidna maken. Vid den efterlevande makens bortgång fördelas först efterarvet till den först avlidna makens arvingar. Det som är kvar i boet därefter är arvet efter den sist avlidna maken, som fördelas mellan dennes arvingar. 

Sammanfattning och rekommendation

Enskild egendom hanteras på ett annat sätt än giftorättsgods vid dödsfall eftersom den enskilda egendomen inte ingår i bodelningen. Om ni endast har särkullbarn talar reglerna ovan för att dina barn ärver hela din kvarlåtenskap när du går bort, förutsatt att basbeloppsregeln inte aktualiseras. Om dina barn inte får ut sitt arv efter dig vid din bortgång, talar det för att de har de rätt till efterarv vid din frus bortgång. Som du märker är reglerna på det här området ganska komplicerade, och jag kan tyvärr inte ge ett exakt svar på hur egendomen fördelas i ert fall eftersom det kräver att man tittar noggrannare på alla relevanta omständigheter än vad som är möjligt i det här formatet. För vidare rådgivning kan jag rekommendera att kontakta en jurist här hos Familjens Jurist.

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga Juristen.