Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller, följt av en sammanfattande rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras för din fråga finns i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att det inte finns något testamente i situationen du beskriver.

Makes arvsrätt

När en gift person gått bort delas makarnas giftorättsgods på hälften i en bodelning som förrättas enligt reglerna i äktenskapsbalken, det framgår av 23 kap. 1 § andra stycket ÄB. Den efterlevande maken ärver sin halva från bodelningen med full äganderätt. Den avlidna makens halva och eventuell enskild egendom utgör kvarlåtenskapen efter denne. Enligt 3 kap. 1 § ÄB tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken.

Barn och särkullbarn

Precis som du skriver i din fråga blir effekten av makes arvsrätt att gemensamma barn får vänta med att få ut sitt arv tills dess att båda föräldrarna gått bort. Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens avkomlingar dennes närmaste arvingar och kallas bröstarvingar. De ärver lika stor del var. Som jag förstår din fråga så är du och din helsyster din mammas bröstarvingar, och din pappas bröstarvingar blir du, din helsyster och din pappas son. 

Efterarv

I 3 kap. 2 § ÄB står att om det vid den sist avlidna makens bortgång finns bröstarvingar till den först avlidna maken, så ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla bröstarvingarna till den först avlidna maken i efterarv. Det talar för att du och din helsyster, som är bröstarvingar efter din mamma, har rätt till efterarv efter henne.

Av samma paragraf framgår också att efterarvet kan utgöra av en annan andel än hälften av boet vid den sist avlidna makens död. Det kan det göra om den efterlevande makens arv var en annan andel än hälften av makens arv + den makens egendom efter bodelningen. 

För att veta hur stort efterarvet ska vara används en efterarvskvot. Formeln för efterarvskvoten är: makens arv / (makens arv + makens egendom efter bodelningen).

När den efterlevande maken sedan går bort räknar man ut hur mycket som efterarvingarna ska få i arv efter maken som gick bort först. Det gör man innan man börjar fördela arvet efter den sist avlidna maken. Efterarvskvoten multipliceras med boets värde vid den efterlevande makens död för att räkna fram storleken på efterarvet, som fördelas till arvingarna efter den först avlidna maken. Det som sedan är kvar utgör arvet efter den sist avlidna maken och delas mellan dennes arvingar. 

Rekommendation

Reglerna jag beskrivit ovan talar för att man vid hanteringen av arvet vid din pappas bortgång först räknar ut hur stort efterarvet efter din mamma blir, vilket går till din mammas arvingar (dig och din helsyster). När arvet efter din mamma fördelats utgör det som är kvar arvet efter din pappa, det fördelas mellan hans arvingar (dig, din helsyster och din pappas son). Hur stor efterarvskvoten och efterarvet blir kan jag tyvärr inte säga såhär på rak arm, eftersom det är olika för varje situation beroende på hur stor andel din den efterlevande makens arv utgjorde av arvet sammanräknat med egendomen efter bodelningen. Eftersom reglerna på det här området är invecklade kan jag tipsa om att boka tid för ett möte med en jurist här hos Familjens jurist för vidare rådgivning. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler frågor får du gärna ställa en ny fråga till oss här på Fråga juristen.