Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för relevanta lagregler och förslag på hur ni kan gå tillväga. 

Förskott på arv
I 6 kap. 1 § Ärvdabalken anges att vad arvlåtaren i livstiden gett en bröstarvinge ska avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. Av 6 kap. 3 § Ärvdabalken framkommer att avräkning av förskott skall ske efter egendomens värde vid mottagandet, såframt icke på grund av omständigheterna annat bör gälla.

Om jag förstått situationen rätt har lantbruksfastigheten sålts till er son till underpris, varför mellanskillnaden på 3mkr räknas som förskott på arv då inget annat verkar vara angett. Vidare har ni gett era döttrar aktier som inte räknas som förskott till arv. Till sist har du gett ytterligare aktier till dina döttrar om 1,5mkr vardera, vilket bör räknas som förskott på arv om inget annat angetts.

Förutsatt att det ni föräldrar gett gemensamt har givits hälften vardera uppfattar jag det som att, enligt ovan angivna regler, era barn fått 1,5mkr vardera som förskott på arv från dig, och att ingen laglott inskränkts. Eftersom din man inte verkar ha givit något som förskott på arv till döttrarna kommer, som det ser ut nu, de 1,5mkr han gett i form av lantbruksfastigheten till er son läggas till vid arvskiftet efter honom.

Alternativ vid orättvis arvsfördelning mellan barn
Sådana omständigheter som kan föranleda annan värdering gällande förskott på arv som anges i 6 kap. 3 § Ärvdabalken kan sannolikt vara en situation som er, där fastighetens värde växt markant sedan gåvan fullbordades. I sådant fall skulle man alltså vid ert frånfälle kunna tillräkna ett större värde än marknadsvärdet vid tidpunkten för gåvan, vilket kommer leda till att era döttrar får mer vid arvskiftet.

Av 9 kap. 1 § Ärvdabalken framgår att den som har fyllt 18 år genom testamente får förordna om sin kvarlåtenskap. Testamentet ska följa de formkrav som uppställs i 10 kap. Ärvdabalken. Det står alltså testatorn fritt att fördela arvet efter denne själv. Genom ett testamente har man möjlighet att inskränka bröstarvinges arvslott till att endast omfatta hälften, det vill säga laglotten. (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken) Upplever ni att arvet efter er kommer bli snedfördelat mellan era barn kan ni därför ange att er son endast ska ha rätt till sin laglott, eller liknande. Du nämner även att ni föräldrar äger en del fastigheter. Vill ni att dessa ska tillfalla just era döttrar kan ni även ange det i testamente.

En annan möjlighet är att en arvinge avsäger sig sitt arv. Detta kan göras efter det att arvlåtaren dött, eller medan arvlåtaren är i livet enligt reglerna i 17 kap. Ärvdabalken. En sådan avsägelse ska göras i ett skriftligt avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § Ärvdabalken). Om ett barn till arvlåtaren avsäger sig ett arv före dödsfallet, är avsägelsen av den del som avser laglotten bara giltig om barnet har fått en skälig ersättning. Storleken på ersättningen ska bedömas med hänsyn till förhållandena då avsägelsen görs (17 kap. 2 § första stycket Ärvdabalken). Om er son går med på det skulle han alltså kunna välja att avstå hela eller delar av sitt arv efter er.

Rekommendation
Eftersom det saknas relevanta uppgifter i frågan är det svårt att ge ett tydligt svar på hur ni lämpligast ska gå tillväga. Jag rekommenderar er därför att kontakta Familjen Jurist och beskriva er situation ytterligare för att få bästa hjälp. De kan även hjälpa er med upprättande av gåvobrev, testamente eller andra skriftliga avtal.