Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vilka regler som kan aktualiseras i situationen du beskriver, följt av en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Bodelning med anledning av ena makens bortgång

Enligt 23 kap. 1 § andra stycket ÄB ska bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB när en gift person går bort. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, det framgår av 10 kap. 1 § ÄktB. Enligt 7 kap. 1 § ÄktB är egendom giftorättsgods i den mån egendomen inte är enskild. I bodelningen börjar man med att beräkna makarnas andelar i boet. Efter det räknar man av skulder från vardera makes giftorättsgods, varefter det som är kvar av giftorättsgodset läggs samman och delas lika mellan makarna (se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB). Den efterlevande maken får sin halva från bodelningen med full äganderätt. Angående den avlidne makens halva aktualiseras reglerna om makes arvsrätt.

Makes rätt till arv

Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken den först avlidne makens kvarlåtenskap. Det betyder att den avlidne makens halva från bodelningen, plus eventuell enskild egendom, går till den efterlevande i maken i arv. Den efterlevande maken ärver detta med fri förfoganderätt. Det man ärver med fri förfoganderätt kan man inte testamentera bort (se 3 kap. 2 § ÄB).

Barns rätt till arv

Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens avkomlingar dennes närmaste arvingar, de kallas för bröstarvingar. Om makarna har gemensamma barn får barnen sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Detta gäller dock inte för särkullbarn, det vill säga barn till endast den ena av makarna. Om en make som har särkullbarn går bort först har särkullbarnet nämligen rätt att begära ut sitt arv direkt. Särkullbarnet kan avstå från att begära ut sitt arv direkt och får då ärva samtidigt som eventuella gemensamma barn hade fått sitt arv, men det är upp till särkullbarnet om denne vill avstå sitt arv till förmån för efterlevande make eller inte. Detta regleras i 3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 9 § ÄB.  

Efterarvsrätt

Om det sedan vid den efterlevande makens död finns bröstarvingar, syskon, syskons avkomling eller föräldrar kvar till den först avlidne maken, är utgångspunkten att hälften av boet ska gå till dem som har bäst arvsrätt efter den först avlidna maken, se 3 kap. 2 § ÄB. Detta blir alltså ett efterarv efter den först avlidna maken. Observera att det kan vara en annan andel än hälften av boet som blir efterarv, exempelvis om det funnits enskild egendom med i bilden. När efterarvet fördelats går det som är kvar av boet till den efterlevande makens arvingar. 

Rekommendation

Om jag har förstått din situation rätt så kommer en bodelning ske när du eller din fru går bort. I bodelningen ingår allt som är giftorättsgods. Om din fru skulle gå bort först skulle alltså arvet efter henne bestå av hennes halva av giftorättsgodset och eventuell enskild egendom om hon har någon sådan. Makar har som utgångspunkt arvsrätt, men eftersom din frus barn är särkullbarn har denne eller dem rätt att begära ut sitt arv vid din frus bortgång. Om du skulle gå bort först skulle din fru ärva dig med fri förfoganderätt om jag förstått situationen rätt, och om det finns några arvingar med rätt till efterarv efter dig när din fru sedan går bort så fördelas efterarvet till dem innan din frus arv fördelas till hennes arvingar. Ett sätt som din egendom skulle kunna aktualiseras i arvet till din frus särkullbarn på är alltså om den ingick i bodelningen, eftersom din fru får hälften av det som ingår där.

För att undvika att din fastighet ingår i bodelningen kan ni skriva ett äktenskapsförord där ni det står att fastigheten ska vara din enskilda egendom. Ett sätt på vilket man kan förordna om vad som ska hända med ens kvarlåtenskap när man går bort är att skriva testamente. Båda typerna av dokument kan du få hjälp att upprätta hos Familjens jurist, antingen genom att boka möte med en jurist eller genom att använda onlinetjänsterna. Det kan vara skönt att få hjälp med den här typen av dokument eftersom det finns formkrav som måste följas för att dokumenten ska vara giltiga och för att man vill vara säker på att inga detaljer missas.

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga.