Hej! Tack för att du ställer din fråga till oss på Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse om vad som gäller angående särkullbarns rätt till laglott samt hur fördelningen av arvet, arvskiftet, går till. 

Särkullbarns rätt till laglott 
Regler om arv finns i ärvdabalken. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap 1§ ärvdabalken. Särkullbarn har dock möjlighet att avstå sitt arv till förmån för efterlevande make, 3 kap 9§ ärvdabalken. I sådana fall har särkullbarnen rätt till en del av efterarvet när båda makarna har dött. 

Om särkullbarnen vill ha ut sitt arv direkt ska först en bodelning av makarnas egendom enligt äktenskapsbalkens regler göras, 23 kap 1§ ärvdabalken. Vid bodelningen ska makarnas giftorättsgods fördelas, 9 kap 1§ äktenskapsbalken. Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom, 7 kap 1§ äktenskapsbalken. Det som efter bodelningen tillfaller den avlidne samt den avlidnes enskilda egendom utgör den avlidnes kvarlåtenskap och ska fördelas mellan särkullbarnen. 

Testamentet
Då testamentet anger att all den avlidnes egendom ska tillfalla den efterlevande make med fri förfoganderätt måste särkullbarnen begära jämkning av testamentet för att få ut sina delar av arvet, 7 kap 3§ ärvdabalken. Det särkullbarnen har rätt till efter en sådan jämkning är sin laglott vilket är halva arvslotten, 7 kap 1§ ärvdabalken. Särkullbarnen har således på grund av testamentet rätt till hälften av det de skulle haft rätt till om inget testamente hade funnits. Hälften av det som tillfaller den avlidne vid bodelningen samt hälften av den avlidnes enskilda egendom ska således fördelas mellan särkullbarnen om de begär ut sin laglott. 

Hur detta går till i praktiken 
Särkullbarnens rätt till laglott omfattar i er situation inte en rätt till viss egendom, då testamentet inte anger något sådant. Istället får dödsbodelägarna (vilket i din situation är särkullbarnen och den efterlevande maken) själva bestämma hur egendomen ska fördelas. Om någon part vid arvsskiftet skulle få egendom som är värd mer än dennes andel i dödsboet, ska den personen betala en arvsskifteslikvid, 23 kap 3§ ärvdabalken. Dödsbodelägare som erhållit egendom som är värd mer än vad dennes andel är får då betala vad han eller hon erhållit ”för mycket” och detta fördelas sedan på övriga dödsbodelägare. 

Det är alltså upp till dödsbodelägarna i din situation att avgöra hur de vill dela upp egendomen. Kommer de överens om att den efterlevande maken ska behålla huset och det inte finns annan egendom som fullt motsvarar särkullbarnens laglott, blir den efterlevande maken tvungen att betala en arvsskifteslikvid. Hur denna arvsskifteslikvid finansieras är i sådana fall upp till den efterlevande maken. 

En boutredningsman kan även innan arvsskiftet sälja en fastighet om samtliga dödsbodelägare samtycker till detta, 19 kap 13§ ärvdabalken. I sådana fall tillfaller pengarna från försäljningen dödsboet och dessa pengar fördelas sedan vid arvsskiftet med övrig egendom enligt de andelar som varje dödsbodelägare har rätt till. 

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens själva om hur egendomen ska fördelas kan en skiftesman utses av tingsrätten. Skiftesmannen ska i första hand försöka göra så att parterna kommer överens. Om detta inte lyckas ska ett tvångsskifte genomföras där skiftesmannen bestämmer hur egendomen ska fördelas, 23 kap 5§ ärvdabalken. Detta innebär ofta att dödsbodelägarna istället får en andel i varje egendom, 23 kap 3§ ärvdabalken. I ditt fall kan då varje dödsbodelägare få en andel i fastigheten. Delägarna blir då samägare, vilket gör att samägandeärttslagens bestämmelser blir tillämpliga för åtgärder som sedan eventuellt vidtas med fastigheten. 

Sammanfattning och råd 
Sammanfattningsvis är det, på grund av testamentet, endast hälften av det som tillfaller den avlidne maken vid bodelningen och hälften av den avlidnes enskilda egendom som ska fördelas mellan särkullbarnen. Resterande delar kommer att tillfalla den efterlevande maken. Särkullbarnen måste även begära jämkning av testamentet för att få ut sina andelar. I ditt fall är det i första hand upp till dödsbodelägarna att bestämma vem som ska få vilken egendom vid arvskiftet. Vill den efterlevande maken behålla fastigheten kan hon bli tvungen att betala en arvsskifteslikvid till särkullbarnen. En boutredningsman kan även sälja fastigheten innan arvsskifte sker om samtliga dödsbodelägare samtycker till det. Kommer delägarna inte överens kan ett tvångsskifte behöva ske vilket kan resultera i att varje delägare får en andel i fastigheten. Detta leder i sådana fall till att samäganderättslagens regler blir tillämpliga om delägarna i framtiden vill vidta åtgärder med fastigheten. För att undvika ett tvångsskifte är mitt råd därför att särkullbarnen och frun själva försöka komma överens om uppdelningen av egendomen. 

Behöver ni hjälp med arvsskiftet eller vidare vägledning i ert ärende rekommenderar jag att ni tar kontakt med någon av våra jurister hos Familjens Jurist som har stor erfarenhet av arvsskiften. Här kan ni boka ett personligt möte med en jurist eller få hjälp över telefon. 

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor får du gärna ställa dem.