Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom frågan rör förvaltning av dödsbo kommer jag att redogöra för bestämmelserna i Ärvdabalken (ÄB). Som jag förstår din fråga undrar du dels om det är tillåtet att vidta åtgärder i ett dödsbo utan alla dödsbodelägares vetskap och tillåtelse, och dels vad som händer om dödsboet inte har råd att betala de kostnader som hänför sig till dödsboet.

Förvaltning av dödsbo

När någon går bort ska en boutredning göras för att klarlägga vilka tillgångar och skulder personen hade. Dessa övergår sedan i ett dödsbo och det är dödsbodelägarna som förvaltar dödsboet (ÄB 18:1). Det är alltså de som ska ärva som förvaltar boet om inte en särskild boutredningsman utses. Vem som helst av dödsbodelägarna kan begära vid tingsrätten att rätten utser en boutredningsman (ÄB 19:1). Detta kan vara aktuellt till exempel om dödsbodelägarna inte är ense om vem som ska vara boutredningsman eller liknande. En boutredningsman har rätt till skälig ersättning för arbetet och denna ersättning ska först och främst komma från dödsboet. Om det inte finns tillräckliga tillgångar i dödsboet ska dock den som ansökt om boutredningsman betala mellanskillnaden (ÄB 19:19 stycke 2).

Det finns även en möjlighet att ge en av dödsbodelägarna fullmakt att sköta allt för dödsboets räkning, som till exempel att anlita en jurist och sköta kontakten med denna. Då behöver alla dödsbodelägarna skriva på fullmakten. 

När en bouppteckning har gjorts ska ett arvskifte ske och då ska arvet föras över till de som ska ärva (ÄB 23:1).

Skulder som ett dödsbo har

Det är inte möjligt att ärva skulder utan om skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna finns det istället möjlighet att ansöka om att försätta dödsboet i konkurs och då delas tillgångarna upp enligt vanliga konkursbestämmelser i Konkurslagen. Om dödsbodelägarna eller en av dem redan har vidtagit åtgärder å dödsboets räkning och på det sättet ådragit dödsboet skulder, och det sedan visar sig att dödsboet inte har råd att betala så blir dödsbodelägaren pliktig att ersätta skadan om hen uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakat skada mot någon vars rätt är beroende av utredningen (ÄB 18:6). Det måste alltså göras en bedömning av om dödsbodelägaren faktiskt har varit vårdslös eller gjort det med uppsåt. Om inte är det dödsboet som står kostnaden.

I din situation

Om det finns flera dödsbodelägare ska alla vara med och besluta om vad som händer i dödsboet. Om alla dödsbodelägare inte har konsulterats och det inte finns en fullmakt åt en att sköta om dödsboet, ska inga avtal om någon typ av vård eller förvaltning av dödsboet ingås. Om detta ändå görs ska det anses giltigt om tredje man var i god tro om att det endast var de dödsbodelägare som fanns (ÄB 18:4). Det gäller alltså även i din situation.

Gällande kostnaderna som boet har för tömning och städning så är det en kostnad som hänför sig till dödsboet förutom om det kan anses att en eller flera av delägarna varit vårdslösa eller uppsåtliga i beteendet, till exempel genom att de visste att dödsboet inte hade råd att betala för det och ändå köpte tjänsten. Detta kommer då att gå ut över andra som dödsboet har skulder till. I så fall ska den eller de som var ansvariga för beslutet stå den kostanden istället för dödsboet.

Rekommendation

Min rekommendation i den situationen du beskriver är att ni ser till att få fullmakt från alla dödsbodelägare innan fler åtgärder vidtas å dödsboets räkning. Om ni behöver mer rådgivning eller hjälp med boutredningen kan ni kontakta de kunniga juristerna på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du känner att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna