Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur fördelas efterarv när det finns särkullbarn?

Jag har en halvbror på mors sida. Min far dog 2010, och jag har även två halvsyskon på hans sida. När han dog fick mina halvsyskon (hans två äldre barn) ut sin arvslott. Dock inte jag eftersom min mor levde. Den dagen min mor dör är vi två arvingar, min halvbror och jag. Ska vi då ärva 50% var? Då ”förlorar” jag min arvslott efter min far, som ej var hans far. Eller får jag ut min del då? Hur fungerar det?

Rådgivarens svar

2022-10-23

Inledning

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om efterarv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

 

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

 

Rätten till efterarv

Om någon är gift när hen dör så ärver den efterlevande maken. Det innebär att barn till ett gift par ärver båda sina föräldrar när den kvarlevande föräldern dör (3 kap. 1 § ÄB). Detta kallas för efterarv. Särkullbarn (barn som paret inte har gemensamt) har däremot rätt att få ut sitt arv med en gång när föräldern dör.

 Efterlevande make/maka ärver sin partner med så kallad fri förfoganderätt. Detta innebär att personen i princip fritt kan disponera över egendomen. Personen får däremot inte testamentera bort egendomen och inte heller ge bort egendomen eller delar av den på sätt som innebär en väsentlig minskning av egendomen (3 kap. 3 § ÄB). Efterarvingarna har rätt till lika stor andel som den efterlevandemaken ärvde med fri förfoganderätt.

 

Hur räknar man ut efterarvet?

Rätten till efterarv utgör en kvotdel i efterlevande makes framtida kvarlåtenskap. Man räknar ut kvotdelen genom att dividera den del maken ärvde, med den totala förmögenheten hon/han hade efter arvet.

Exempel: A dör och efterlämnar 100 000 kr i kvarlåtenskap efter bodelning. A har en fru (B) och de ha ett gemensamt barn (C ) och B har ett särkullbarn (D). De 100 000 kr tillfaller B med fri förfoganderätt. B har förutom de 100 000 kr hon fick i arv, fått genom bodelningen 200 000 kr och har enskild egendom om 200 000 kr (= totalt 400 000 kr förutom arvet). Kvotdelen blir då 100 000 / 400 000 = 0,25. D ärver inte A och C får vänta till B dör för att få ut sitt arv efter A.

När efterlevande make dör så ska först efterarvet fördelas före arvet efter den efterlevande fördelas. Har boet ökat i värde pga. gåva, arv eller arbete efter det att bodelningen efter den första maken har gjorts så tillfaller denna ökning endast den del av arvet som inte är efterarv.

 Fortsättning på exemplet: när B dör har hon en kvarlåtenskap på 450 000 kr. Ökningen beror inte på gåva, arv eller arbete. C har rätt till efterarv från A och kvotdelen för efterarvet är 25%.

Efterarvsandelen är 25% av 440 000 kr = 110 000 kr. C får alltså 110 000 kr i efterarv från sin förälder A.

Sen ska arvet efter B fördelas. Hon har 2 barn som delar lika på kvarlåtenskapen som är 440 000 kr - 110 000 kr = 330 000 kr

Barnen C och D får då 330 000 kr / 2 = 165 000 kr i arv från sin mamma B.

Det innebär att C totalt får 110 000 + 165 000 = 225 000 kr och D får 165 000 kr.

Observera att det kan vara så att egendomen som utgör efterarv minskat i värde och då har efterarvingen rätt till ett lägre arv än hen annars skulle fått.

 

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

När din pappa dog fick du vänta på ditt arv på grund av efterarvsrätten. Den dag din mamma dör kommer du och din halvbror på hennes sida dela på hennes arv. En andel av hennes kvarlåtenskap kommer dock utgöra ditt efterarv och detta går bara till dig och inte din halvbror. Denna del tilldelas dig innan arvet efter er mamma fördelas. Du förlorar alltså inte din arvslott efter din far för att du får ut arvet som efterarv. Observera att din mor dock kan antingen kan ha minskat sin förmögenhet eller ökat den och det är inte säkert att du får ut lika stort arv efter din far, som du skulle fått om du fått ut arvet efter honom med en gång.

 

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var hur efterarvet efter din far ska fördelas när din mor dör och min rekommendation till dig blir därför att ta hjälp av en jurist när stunden är kommen för att fördela arvet. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk. Juristen hjälper er med att räkna ut efterarvet och ser till att allt blir rätt gjort. 

Du kan också läsa mer om efterarv på Skatteverkets hemsida eller söka i sökrutan vid frågorna på Fråga Juristen om du vill ha fler exempel på hur efterarvet räknas ut!

Jag hoppas du fått svar på dina frågor! Tveka inte att skicka in en ny fråga om du har fler funderingar.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.