Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag tolkar dig som att du och din förra fru inte hade avtalat om att viss egendom skulle vara enskild, och att all er egendom därmed utgjordes av giftorättsgods. Eftersom du inte nämner något om barn med din nuvarande fru så utgår jag även från att din dotter med din förra fru är din enda arvinge. Regler om arv finns i Ärvdabalken (ÄB) och jag kommer först redogöra generellt för de relevanta bestämmelserna. Därefter kommer jag förklara vad som gäller specifikt för din situation, samt ge förslag på hur du kan gå vidare.

Bodelning innan arvskifte
När en gift person avlider görs en bodelning innan arvet skiftas. Då beräknas hur stor den avlidnes kvarlåtenskap är, d.v.s. summan av den avlidnes halva av de gemensamma tillgångarna (giftorättsgodset) samt eventuell enskild egendom enligt äktenskapsförord.

Gemensamma barns arv när den avlidne var gift
Barn till den avlidne kallas bröstarvingar och ingår i första arvsklassen. Det innebär att barnen ärver i första hand, 2:1 ÄB. Om den som avlidit var gift så går dock kvarlåtenskapen som huvudregel först till den efterlevande maken, 3:1 ÄB. Gemensamma barn får därför ut sitt arv först efter att båda makarna avlidit, så kallat efterarv. Den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt om inget annat har bestämts genom testamente. Det innebär att den efterlevande maken blir ägare av egendomen och exempelvis får förvalta och konsumera egendomen.

Arv när det finns särkullbarn
För särkullbarn gäller ett undantag till regeln om att efterlevande make ärver först, de har nämligen rätt att få ut sin arvslott direkt vid första makens död, 3:1 ÄB. Särkullbarn kan dock avstå sin arvslott till förmån för den efterlevande maken, 3:9 ÄB. Vid avstående har särkullbarnen istället rätt att ta del av den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne dör, på samma sätt som gäller för gemensamma barn.

Den legala arvsordningen kan påverkas
Genom testamente kan man frångå den legala arvsordningen och helt styra vem som ärver ens kvarlåtenskap. Undantaget är bröstarvingars laglott som aldrig kan testamenteras bort, 7:3 ÄB. Laglotten utgör hälften av arvslotten och fördelas lika mellan barnen, 7:1 ÄB.

Din situation
När din förra fru avled så gjordes det en bodelning av era gemensamma tillgångar. Utöver att du tilldelades din del av giftorättsgodset så ärvde du även din frus del. Detta eftersom att ni bara hade ett gemensamt barn, och efterlevande make enligt ovan ärver före gemensamma barn.

Eftersom att du nu har gift om dig så är din dotter från ditt tidigare äktenskap ett s.k. särkullbarn. Därmed kommer hon, om hon inte väljer att avstå sin sitt arv till förmån för efterlevande make (dvs. din nuvarande fru), ha rätt till sin arvslott direkt när du dör. Då din dotter är din enda arvinge så utgör hennes arvslott hela din kvarlåtenskap, dvs. all egendom som tilldelas dig vid den bodelning som kommer att göras på dina och din nuvarande frus tillgångar.

Om du vill påverka den här utgången så kan du skriva testamente i vilket du kan fördela din kvarlåtenskap som du vill, men som sagt så kan man aldrig testamentera bort laglotten, dvs. hälften av arvslotten. Om du vill ha hjälp med att skriva testamente så rekommenderar jag att du vänder dig till Familjens Jurist som erbjuder fast pris för både deras onlinetjänst samt möte med en jurist på något av deras kontor. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!