Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur fördelas arvet när man har ett äktenskapsförord och särkullbarn?

Hur ser arvsrätten ur när makar har äktenskapsförord och en av makarna har barn från tidigare äktenskap? Dels när första makan avlider och dels när den andre avlider?

Rådgivarens svar

2022-11-15

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om äktenskapsförord och arv och jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i både ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB) och förklara vad som gäller i din situation.

 

Allmänt om äktenskapsförord

I ett äktenskapsförord kan man reglera om egendom ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Utgångspunkten är att alla egendomar är giftorättsgods, så länge inte egendomen är bestämd att vara enskild (exempelvis genom äktenskapsförord) (7 kap. 1 § ÄktB och 7 kap. 2 § ÄktB).

Att egendom är enskild eller giftorättsgods har betydelse för när en bodelning ska göras, oavsett om den görs vid en skilsmässa eller vid dödsfall.

 

Arv och äktenskapsförord

När en gift person dör ska en bodelning göras före arvet fördelas och då tillämpas äktenskapsbalkens bodelningsregler (23 kap. 1 § 2 st. ÄB). I bodelningen ingår giftorättsgods och enskild egendom står utanför (10 kap. 1 § ÄktB). Värdet av giftorättsgodset (med avdrag för skulder) delas lika så varje make får lika stor andel (11 kap. 3 § ÄktB). Denna del + den avlidnes enskilda egendom utgör arvlåtarens kvarlåtenskap och ska fördelas mellan arvingarna.

 

Din situation

När partnern som har barn avlider

Ifall den personen som har barn sedan tidigare dör så kommer en bodelning först göras. Barnet, som är bröstarvinge (2 kap. 1 § ÄB), kommer sedan ärva hela kvarlåtenskapen eftersom särkullbarn ärver före make, med eventuellt undantag för den så kallade basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln, som återfinns i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB) innebär att efterlevande make eller maka alltid har rätt att ur bodelning och arv få ut fyra prisbasbelopp, vilket år 2022 är totalt 193 200 kr. För att efterlevande make/maka ska få ut 4 x basbeloppet så kan den enskilda egendomen ingå, om inte resterande egendomar räcker upp till beloppet. Enskild egendom går alltså i första hand till arvingarna, men om basbeloppsregeln blir tillämplig går den före och då kan enskild egendom gå till make/maka genom arv.

Om ett särkullbarn inte får ut sin laglott (vilket är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB) på grund av att efterlevande partner har fått ta del av barnets arv, har barnet rätt till sin laglott efter att den efterlevande partnern dör, i ett efterarv. Ett efterarv ärvs med så kallas fri förfoganderätt vilket innebär att det inte får testamenteras bort.


När efterlevande make/maka avlider

När den efterlevande maken/makan avlider så kommer arvet fördelas mellan hens arvingar. Det kan bli aktuellt att den först avlidne partnerns barn ska få ut sitt efterarv före arvet fördelas till resterande arvingar, men detta beror på om hen gått miste om sin laglott vid sin förälders död eller inte.

Vem som ärver denne make/maka beror på vilka arvingar som finns i livet. I första arvsklassen ingår arvlåtarens barn eller barnbarn om barn skulle ha avlidit före arvlåtaren (2 kap. 1 § ÄB). Första arvsklassen ärver i första hand.

Finns ingen i första arvsklassen ärver istället andra arvsklassen som i första hand består av arvlåtarens föräldrar och (om dessa inte finns i livet) av arvlåtarens syskon (2 kap. 2 § ÄB).

Om det inte finns någon i andra arvsklassen ärver tredje arvsklassen som består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). I sista hand, om inga arvingar eller testamente finns, så går arvet till allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).

 

Sammanfattning

När den make/maka som har barn avlider ska en bodelning ske där giftorättsgodset delas lika mellan makarna. I bodelningen ingår inte den enskilda egendomen och den kommer då gå till kvarlåtenskapen. Barnet till arvlåtaren har rätt till sitt arv med en gång, förutsatt att basbeloppsregeln inte blir tillämplig och gör så att rätten till laglott går förlorad, då kommer barnet få vänta tills efterlevande make/maka avlider för att få sitt arv. När efterlevande make/maka dör så kommer arvet fördelas mellan arvingarna i andra eller tredje arvsklassen (eftersom hen utifrån frågan inte verkar ha barn eller barnbarn).

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor, om inte kan du självklart skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen!

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.