Inledning

Hej, stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om hur arvet efter en make som har ett gemensamt barn med sin make och särkullbarn. Du undrar också om testamente kan skrivas så särkullbarnen endast får sin laglott. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Allmän information

Här kommer en allmän beskrivning av vad som gäller.

När en gift person dör ska först en bodelning göras enligt 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att äktenskapsbalkens (ÄktB) bodelningsregler blir tillämpliga. Kortfattat så går en bodelning till på följande vis.

 I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB) och giftorättsgodset är de egendomar som inte utgör enskild egendom enligt 7 kap. 1-2 §§ ÄktB. En hälftendelning ska sedan göras av makarnas gemensamma giftorättsgods (11 kap. 3 § ÄktB). 

Det innebär att om make A har 1 000 000 kr i giftorättsgods och make B har 500 000 kr i giftorätts blir det som du skriver 1 500 000 kr att dela lika på (= 750 000 kr vardera). Om någon del av dessa 1 500 000 kr utgör enskild egendom (t.ex. på grund av äktenskapsförord) så ingår den andelen således inte i bodelningen. Eftersom det inte står något om det i frågan utgår jag framöver från att 1 500 000 kr utgör giftorättsgodset.

Hur arvet ska fördelas

När make A dör så har den då efter bodelningen 750 000 kr som är hens kvarlåtenskap, vilket hamnar i ett dödsbo. Utgångspunkten är att make B ärver make A:s kvarlåtenskap (3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Särkullbarn har däremot rätt att "gå om" make A i arvsordningen och få ut sitt arv med en gång (3 kap. 1 § 1 st. 2 men. ÄB). Det finns dock en möjlighet för särkullbarnen att stå över sitt arv (se 3 kap. 9 § ÄB) och få ut sitt arv som så kallt efterarv när make B dör. Detta kan göras exempelvis för att make B ska kunna bo kvar i bostaden om hen inte kan köpa ut särkullbarnen.

Det gemensamma barnet har inte rätt till sitt arv med en gång utan får vänta på sitt arv tills sin andra förälder (make B) avlider och får ut sitt arv som efterarv. 

Att sitt arv blir efterarv innebär att den make som får arvet "så länge" tills hen dör och har arvet med fri förfoganderätt och är fri att använda arvet om hen vill. Maken får däremot inte testamentera bort efterarvet.

Möjligt att testamentera bort allt utom särkullbarnens laglott?

Barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och kallas bröstarvingar 2 kap. 1 § ÄB. Alla bröstarvingar har enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt till sin laglott (vilket är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB.

Både särkullbarnen och det gemensamma barnets laglott är 125 000 kr i ditt fall. Om testamente skrivs så som du beskriver innebär det som jag tolkar det 125 000 kr vardera till de två särkullbarnen, 250 000 kr till make B och resterande 250 000 kr till det gemensamma barnet enligt den legala arvsrätten. Detta testamente kränker ingen bröstarvinges laglott och är således möjligt.

Formkrav testamente

Det finns lagstadgade formkrav som måste följas för att inte testamentet ska bli ogiltigt enligt 13 kap. 1 § ÄB.

1.   Testatorn (den som skriver testamentet) vara myndig (9 kap. 1 § ÄB).

2.   Skriftligt

3.   Samtidig närvaro av två vittnen som vet om att de bevittnar ett testamente (10 kap. 1 § ÄB) - måste vara över 15 år och inte lida av psykisk störning (10 kap. 4 § ÄB)

4.   Vittnenas kontaktuppgifter antecknas på testamentet för att lättare kunna bevisa att allt gått rätt till (10 kap. 2 § ÄB).

5.   Undertecknat av testator och vittnen (10 kap. 1 § ÄB).

Det är även viktigt att förvara testamentet på ett säkert sätt då det är en viktig handling.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation.

Precis som du skriver i frågan kommer först en bodelning ske vid make A:s död. 750 000 kr kommer då bli kvarlåtenskapen (under förutsättning att hela 1 500 000 kr utgör giftorättsgods och inte enskild egendom) som ska fördelas lika mellan de tre barnen. Särkullbarnen har rätt till sitt arv med en gång, om de inte väljer att avstå till rätt för efterlevande make B, medan det gemensamma barnet får ut sitt arv när den andre föräldern dör, i ett efterarv.

Det är som du skriver möjligt att skriva testamente att laglotten ska tillfalla särkullbarnen och 250 000 kr testamenteras till efterlevande make B, eftersom detta inte kränker något av barnens laglottsrätt.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var hur arvet fördelas när en make dör och har dels gemensamma barn och särkullbarn och om det är möjligt att skriva testamente så särkullbarnen endast får ut sin laglott och efterlevande make 250 000 kr. Min rekommendation till dig blir därför att skriva ett testamente.

 I testamentet kan du förordna hur du vill fördela arvet och välja annat arvsalternativ än den legala arvsordningen.

Eftersom det är viktigt att testamentet följer formkraven för att bli giltigt och är tydligt formulerat för att det ska framgå testatorns vilja så rekommenderar jag att boka en tid med en jurist. Du kan klicka här för att boka en tid med våra jurister! 

Du kan också själv upprätta ditt testamente både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten!

Jag hoppas du fått svar på dina frågor, om inte är du självklart välkommen att skicka in en ny fråga!