Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för relevanta regler som följs av en rekommendation. Bestämmelser som aktualiseras i situationen du beskriver finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). 

Bodelning vid makes bortgång
Vid en makes bortgång ska bodelning förrättas enligt reglerna i ÄktB, se 23 kap. 1 § ÄB. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå, det följer av 10 kap. 1 § ÄktB. Giftorättsgods är egendom som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen beräknas makarnas andel i boet ut, därefter drar skulder av från makarnas egendom och det som därefter är kvar av giftorättsgodset läggs samman och delas på hälften, se 11 kap. 1-3 §§ ÄktB. Eftersom enskild egendom inte ingår i bodelningen blir en kvarlåtenskapen efter den avlidne maken dennes halva från bodelningen + eventuell enskild egendom. 

Bröstarvingar
Av 2 kap. 1 § ÄB framgår att en arvlåtares närmaste arvingar är dess avkomlingar, alltså dess barn. Barnen kallas bröstarvingar. Det betyder att ett barn ärver den som är barnets förälder. I situationen du beskriver skulle alltså ert gemensamma barn ärva både dig och din hustru, medan din hustrus barn från det tidigare äktenskapet skulle ärva sin förälder (din hustru) men inte dig. Arvet efter dig skulle således gå till en bröstarvinge, medan arvet efter din hustru går till två bröstarvingar som ärver lika stor del var. Det som spelar roll är alltså vem som är förälder till barnet. Exempelvis är inte boende eller vårdnad avgörande för vem som är bröstarvinge.

Särkullbarn och arv
Din hustrus barn från det tidigare förhållandet är ett särkullbarn. Det får betydelse för reglerna kring arvet. Enligt 3 kap. 1 § ÄB tillfaller den avlidne makens egendom den efterlevande maken. Om ett gift par har gemensamma barn får de således vänta med att få ut sitt arv efter den först avlidne förälder och får ut arvet först när båda föräldrarna gått bort. För särkullbarn gäller speciella regler. Särkullbarn till den först avlidne maken har nämligen rätt att begära ut sitt arv direkt, men kan även välja att avstå att begära ut arvet till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 §§ ÄB. 

Sammanfattning
1) Om du går bort först
Om du går bort först kommer en bodelning att ske. Arvet efter dig blir din halva från bodelningen och eventuell enskild egendom. Du har en bröstarvinge, er gemensamma dotter.  På grund av 3 kap. 1 § ÄB ärver din hustru din kvarlåtenskap så länge, och när hon går bort får er dotter ut sitt arv efter dig och din hustru samtidigt.

2) Om din hustru går bort först
Om din hustru går bort först kommer även då en bodelning ske, och arvet efter henne blir hennes halva från bodelningen och eventuell enskild egendom. Din hustru har två bröstarvingar, er gemensamma dotter och särkullbarnet (hennes barn sedan det tidigare äktenskapet). På grund av 3 kap. 1 § ÄB ärver du ert gemensamma barns arv efter din hustru så länge. Särkullbarnet skulle dock ha rätt att få ut sitt arv direkt utan att behöva vänta tills förälderns make avlidit. Enligt 3 kap. 9 § ÄB finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå att få ut arvet direkt, detta till förmån för den efterlevande maken. Om särkullbarnet skulle göra så skulle du ärva hela din hustrus kvarlåtenskap så länge, och när du går bort får ert gemensamma barn och särkullbarnet ut sina arv samtidigt. 

Rekommendation
Ovan har jag beskrivit reglerna enligt lag. För att se till att det blir som du önskar med din egendom efter din bortgång är det en bra idé att skriva ett testamente. Jag rekommenderar att ta hjälp av Familjens jurist vid upprättande av ett testamente. Du kan även höra av dig till deras allmänna rådgivning om du vill ha ytterligare vägledning.  

Jag hoppas att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till Fråga Juristen.