Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Din fråga berör arvsrätt, vilket gör reglerna i ärvdabalken (ÄB) aktuella. Eftersom du inte nämner något om ett testamente i frågan, kommer jag i mitt svar att utgå från att ett sådant inte finns. Jag kommer att börja med en allmän redogörelse av rättsläget, för att sedan besvara din fråga.

Den legala arvsordningen

I ärvdabalken finns en lagstadgad turordning för arv, den så kallade legala arvsordningen. Denna turordning är gällande om den avlidne inte har skrivit ett testamente som anger en annan arvsfördelning.

Den legala arvsordningen baseras på så kallade arvsklasser. Den första arvsklassen ärver i första hand, och en arvsklass måste vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Vilken arvsklass man tillhör beror på släktrelationen till den avlidne.

• Första arvsklassen består av den avlidnes barn, barnbarn osv. enligt 2 kap. 1 § ÄB. Dessa kallas bröstarvingar.
• Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn enligt 2 kap. 2 § ÄB.
• Tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder enligt 2 kap. 3 § ÄB.

Makes arvsrätt

Innan arvet kan fördelas ska en bodelning göras om den avlidne var gift vid dödstillfället, 23 kap. 1 § ÄB. Detta ska göras för att det gemensamma giftorättsgodset ska delas upp, så att det kan fastställas vilken egendom som tillhör den avlidnas dödsbo.

Den efterlevande maken har rätt att ärva före gemensamma barn och arvingar i andra och tredje arvsklasserna enligt 3 kap. 1 § ÄB. Maken ärver då med fri förfoganderätt, inte full äganderätt. Att maken ärver med fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men med begränsningen att den inte får testamenteras bort eller skänkas bort genom gåva.

Vid den efterlevande makens bortgång får de gemensamma barnen ut sitt arv efter båda föräldrarna, 3 kap. 2 § ÄB. De får alltså ut arvet efter den först avlidne föräldern också. Detta kallas efterarvsrätt.

Efterlevande make har endast rätt att ärva före gemensamma barn. Detta innebär att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 3 kap. 9 § ÄB. Särkullbarnet kvarstår då som efterarvinge och kommer att få ut sitt arv efter sin förälder vid den efterlevande makens död.

Hur fördelas arvet?

Du uppger att mannen har fyra barn, varav två är gemensamma och två är särkullbarn. Detta innebär att särkullbarnen har rätt att få ut sin del av arvet direkt, medan den efterlevande maken kommer att ärva före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen ärver sedan när den efterlevande maken avlider.

Arvlåtarens bröstarvingar har rätt till lika stor lott. Detta innebär i detta fall att särkullbarnen kommer att få en fjärdedel var av kvarlåtenskapen efter fadern när han går bort, medan frun kommer ärva halva kvarlåtenskapen framför de två gemensamma barnen. Denna fördelning gäller mannens andel av giftorättsgodset efter bodelningen och eventuell enskild egendom, och berör alltså inte kvinnans del eftersom denna tillhör henne redan.

Med ett testamente kan man bestämma hur ens tillgångar ska fördelas. Något som är bra att komma ihåg är dock att barn har rätt till sin laglott, och denna är inte möjlig att testamentera bort. Vill ni ha hjälp med att upprätta ett testamente finns Familjens Jurists digitala tjänst där man snabbt och smidigt skriva ett testamente själv till ett fast pris. Om ni har lite mer komplicerade önskemål eller vill prata med någon så går det också bra att boka en tid med någon av våra duktiga jurister på Familjens Jurist, så hjälper de er att upprätta ett testamente.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga.