Svar

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Laglott

Frågor som rör arv regleras främst i ärvdabalken (ÄB). Det är i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är lagskyddad. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter, 2 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Makar och sambors arvsrätt

Om den avlidne vid dödsfallet var gift så ärver den efterlevande maken i regel före parets gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Denne ärver dock inte med full äganderätt, utan med vad som kallas ”fri förfoganderätt”. Det innebär att maken inte kan testamentera bort detta till någon utomstående vid sitt eget dödsfall. Maken får dock sälja eller ge bort sådant som denne fått i arv. De gemensamma barnen ärver sedan båda föräldrarna när den efterlevande dör. Det var denna konstruktion som förr benämndes ”sitta i orubbat bo”.

Vad gäller sambor så ärver dessa inte varandra. Den efterlevande sambon har dock rätt till en bodelning av samboegendomen (gemensam bostad och bohag), 18 § sambolagen. Vid bodelning pga. dödsfall gäller dessutom att den efterlevande sambon har rätt till minst 2 prisbasbelopp (95 200kr år 2021) vid bodelningen. Sambor kan såklart också ärva varandra genom att upprätta testamente om detta.

Rekommendation

Eftersom det inte finns något testamente så är det den vanliga arvsfördelningen som gäller. Som utgångspunkt har alla 5 barnen samma rätt till arvet, dvs. de kan alla kräva sin laglott och denna bör vara lika stor för respektive barn.

Om det däremot är så att mamman och ex-maken var gifta vid ex-makens dödsfall så kan det dock vara så att mamman ärvt före barnen på så sätt som jag beskrivit ovan. I ett sådant fall har barnen från det tidigare äktenskapet rätt till en större andel av arvet var än vad det senare barnet har.

Vad gäller huset så förstår jag det som att det 5e barnet är ensam registrerad ägare till huset. I ett sådant fall kommer huset inte ingå i arvet och de övriga barnen har ingen rätt till huset.

Är det istället så att mamman är delägare i huset så kommer hennes andel att ingå i arvet. Det rimliga vore då såklart att låta barnet som bor i huset få hennes andel som sin del av arvet om det är möjligt. Någon sådan rättighet finns dock inte utan det är upp till arvingarna att komma överens. Det är endast om barnet är ensam ägare till huset som denne kan sälja detta, annars krävs samtycke från övriga ägare. 

Sambor ärver som jag nämnde inte varandra, men har en rätt till bodelning. Huset (eller en andel av det) kan därmed komma att ingå i en bodelning, varigenom sambon kan erhålla en andel av det.

Om ni vill ha hjälp med att mer noggrant se över vad som gäller i er specifika situation kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurists experter på arvsrätt.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor får du gärna höra av dig till oss igen