Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om arv och särkullbarn. Tillämplig lag är Ärvdabalken och därmed kommer jag gå igenom relevanta bestämmelser i Ärvdabalken. Därefter kommer jag förklara vad som gäller i din situation och kommer avsluta med en rekommendation. 

Den legala arvsordningen

Den legala arvsordningen beskrivs i olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver i första hand, och en arvsklass måste vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Vilken arvsklass man tillhör beror på släktrelationen till den avlidne.

• Första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn , barnbarn och så vidare, se 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB).
• Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn, se 2 kap. 2 § ärvdabalken.
• Tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder, se 2 kap. 3 § ärvdabalken.
•  

Regler kring särkullbarn

När en person avlider finns det regler som reglerar vem som ärver efter den personen. I första hand ärver bröstarvingarna (dvs den avlidnes barn) och den avlidens make (om personen var gift).

Bröstarvingar har alltid rätt att ärva sin arvslott, det vill säga hälften av laglotten se 7:1 ÄB. Exempelvis om en person avlider och har ett barn samt ingen make är hela kvarlåtenskapen arvslotten och laglotten blir då ½ av kvarlåtenskapen. Resterande egendom har man rätt att testamentera bort innan man avlider. 

Om det endast finns gemensamma barn i äktenskapet kommer maken att ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfogande rätt. Bröstarvingen kommer då få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider. När det finns särkullbarn med i äktenskapet har de rätt att få ut sitt arv direkt när dennes förälder avlider enligt 3:1 ÄB. Särkullbarnet kan i en sådan situation bestämma att avstå från arvet i förmån för den efterlevande maken, se 3:9 ÄB och sedan få ut det när den efterlevande maken avlider.

Sammanfattningsvis ärver makar hela varandras kvarlåtenskap, men det finns undantag om den avlidne har ett särkullbarn. 

Din situation

I ert fall har båda makarna avlidit tätt inpå varandra och inget arvskifte har skett. Eftersom både makarna har dött och har särkullbarn kommer resultatet bli detsamma på båda sidorna. Jag ska förklara varför.

I ert fall finns det särkullbarn på båda sidorna. Om vi leker med tanken att en av makarna levde vid bouppteckningen skulle man räkna ut hur mycket kvarlåtenskap maken hade vid dödsfallet, dvs hälften av parets giftorättsgods och eventuell enskild egendom. I denna situation skulle hälften av kvarlåtenskapen gå till maken och hälften till bröstarvingen, då dessa räknas som särkullbarn. Om det endast fanns gemensamma barn i äktenskapet skulle maken ärva allt till en början, för att sedan bröstarvingen skulle få ut sin del vid den överlevande makens död.

För att kunna ärva av en annan person måste man vara vid liv. Då både har barn går arvet till den första arvsklassen, dvs den avlidens bröstarvingar. 

Sammanfattning och rekommendation

Sammanfattningsvis kommer de därmed bli två bouppteckningar, men eftersom resultat kommer bli detsamma på båda sidorna kommer bröstarvingar i princip ärva hela kvarlåtenskapen som föräldern har enligt min analys. Hurvida de påverkar att båda har avlidit tätt in på varandra är att maken inte längre finns i livet och kommer därmed inte kunna ärva av varandra eftersom att arvsskiftet inte ännu har skett.

Om du vill få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk. Familjens Jurist har även en digital bouppteckningstjänst. För att använda dig av den kan du följa denna länk.

Återkom gärna om du har fler frågor och tack igen för din fråga!