Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur beräknas värdet av ett efterarv?

Makan dör och efterlämnar ett testamente, som säger att hennes kvarlåtenskap skall övergå till maken med fri förfoganderätt och efter makens död skall kvarlåtenskapen övergå till en namngiven person med full äganderätt. Makarna har inga barn och inget äktenskapsförord föreligger. När sedan maken dör några år senare efterlämnar han ett testamente med innehållet, att hans kvarlåtenskap skall övergå till hans 5 st syskonbarn med full äganderätt. Frågan är: Hur stort är beloppet som ärvs av makans arvtagare? Är det 50% av värdet av makarnas giftorättsgods vid makans död eller är det 50% av värdet av kvarlåtenskapen vid makens död?

Rådgivarens svar

2020-11-15

Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Full äganderätt, fri förfoganderätt och sekundosuccession

Inledning

Frågor om testamente och arv regleras i ärvdabalken. Först och fränst tänkte jag förklara var full äganderätt, fri förfoganderätt och sekundosuccession är. Detta för att underlätta förståelse för svaret på det som själva frågan handlar om.

En testator kan i sitt testamente förordna om att testamentstagaren ska ärva viss egendom med full äganderätt eller fri förfoganderätt (ärvdabalken 12 kap 1 §). Full äganderätt innebär att egendomen ägs helt utan några begränsningar. Testamentstagaren får som ny ägare av den ärvda egendomen sälja, skänka bort och testamentera bort egendomen om denne så vill. Fri förfoganderätt innebär däremot att egendomen ägs fritt, men endast på vissa angivna villkor, eller med andra ord: endast i begränsad form. Testamentstagaren blir precis som vid full äganderätt ny ägare till den ärvda egendomen, men får t.ex. inte genom gåva skänka bort egendomen eller i testamente skriva att egendomen ska ärvas av någon annan.

Det är vanligt att testatorn i sitt testamente skriver vad som ska hända med egendomen efter testamentstagarens död, t.ex. att den ska ärvas vidare av någon annan. Detta kallas för sekundosuccessiom och innebär att en viss person pekas ut som testamentstagare efter det att den första testamentstagaren som ägde egendomen med fri fröfoganderätt avlider. Sekundosuccession innebär alltså kort sagt en uppskjuten arvsrätt. 

Exempel. Testatorn Anna har i sitt testamente skrivit att testamentstagaren Bert ska ärva ett hus med fri förfoganderätt och att A:s bror Ceasar ska få ärva huset vid händelse av Berts död. Bert kommer då att få ärva huset först, men denne kommer varken få testamentera eller skänka bort huset till någon annan. När Bert sedan dör är det Ceasar som ärver huset.

Vilket värde gäller vid sekundosuccession?

Vi övergår nu till det som själva frågan handlar om. För att beräkna efteravet som gäller vid sekundosuccession måste man först och främst göra en bodelning mellan den avlidne maken och den efterlevande maken. Detta sker efter att den första maken avlider.

Exempel. Anna och Bert är gifta. De har inget äktenskapsförord. Anna äger en byrå för 1 000 kr och Bert en stol för 600 kr. När Anna dör görs en bodelning. Först räknas värdet av parets giftorättsgods samman:

 1 000 kr + 600 kr =  1 600 kr

Detta delas sedan på hälften.

1 600 kr / 2 = 800 kr

Efter bodelningen tillfaller 800 kr vardera till Anna och Bert. I Annas fall ingår dessa 800 kr i hennes kvarlåtenskap. Det är alltså dessa 800 kr som ska delas ut till hennes arvingar.

Om vi då antar att Anna förordnat ett testamente om att Bert ska få ärva hennes kvarlåtenskapen (dvs 800 kr) med fri förfoganderätt och att Ceasar ska få ärva hennes kvarlåtenskap vid Berts död. Detta innebär att Bert får ta över 800 kr med fri förfoganderätt från Anna och att han själv har kvar sina egna 800 kr som han äger med full äganderätt.

Man skulle då kunna tro att Ceasars efterarv kommer utgörsa 50 % av Berts kvarlåtenskap, men det stämmer inte alltid. Låt oss t.ex. anta att Bert köper ett bord, värd 400 kr. När han sedan dör, utgör hans kvarlåtenskap värdet på byrån, stolen och bordet, dvs:

1 000 kr + 600 kr + 400 kr = 2 000 kr

Av dessa totalt 2 000 kr äger han som sagt 800 kr med fri förfoganderätt, dvs:

800 kr / 2 000 kr = 40 %

Detta betyder att 40 % utav Berts kvarlåtenskap utgör efterarvet efter Anna, som ska gå vidare till hennes efterarvinge, dvs Ceasar. 

Avslutning

Beloppet som ärvs av makans arvtagare beräknas av värdet av kvarlåtenskapen vid makens död, men det är inte säkert att efterarvet blir just 50 %. Ni måste nämligen göra en uträkning i just ert fall för att vara säker på hur mycket som ska gå till makans efterarvinge respektive makens syskonbarn.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Hos Familjens Jurists kan läsa mer om testamenten samt även boka tid för juridisk rådgivning via telefon. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.

 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.