Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur avstår särkullbarn sin laglott till förmån för efterlevande make?

Hej! Min far gick nyligen gick bort. Han var separerad från min mor och omgift med en ny kvinna sedan många år. Om jag har förstått rätt så är det hans fru och och jag som delar på arvet efter genomförd bouppteckning. Jag vill inte kräva min del av arvet nu, då det hade inneburit att min fars fru hade tvingats att sälja deras gemensamma hem. Jag antar att jag med en enkel skrivelse kan skjuta utbetalningen av min del av arvet framåt i tiden, förslagsvis fram tills min fars änka bortgång? Men, arvsumman som nu fastställs av bouppteckningen kan ju mycket väl vara lägre vid tidpunkten då min fars änka går bort. Hur hanterar man detta?

Rådgivarens svar

2021-09-07

Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga.

Din fråga rör arvsrätt och jag kommer därför att redogöra för vilka regler som är tillämpliga för att sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation.

Makars kvarlåtenskap

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång tillfaller hela kvarlåtenskapen som utgångspunkt den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern har gått bort (3 kap. 1 § ÄB). Som huvudregel ärver efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att hen får förfoga fritt över egendomen men får inte testamentera den (3 kap 2 § första stycket ÄB).

Det finns undantag om arvlåtaren har så kallade särkullbarn. Särkullbarn är barn till enbart den avlidne maken. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB, se mer nedan).

Särkullbarn

Som bröstarvinge till arvlåtaren har ett särkullbarn rätt att ta ut sin laglott på en gång, dvs. innan efterlevande make ärver kvarlåtenskapen. Laglotten utgör av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

Särkullbarnet kan avstå från att ta ut sin laglott efter arvlåtaren till förmån för efterlevande make (3 kap. 9 § ÄB). I så fall ärver efterlevande make hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB. Då blir särkullbarnet, i likhet med gemensamma barn, efterarvinge till den avlidne och får ut sitt arv efter föräldern vid den efterlevande makens död.

Formkrav för avstående av laglott

Det finns inga formkrav för hur särkullbarnet ska avstå sin laglott. Däremot är det viktigt att formulera avståendet i skriftlig form ur bevishänseende. Då det finns flera sätt att avstå sitt arv, är det viktigt att ange att särkullbarnet avstår sin laglott enligt 3 kap. 9 § ÄB, dvs. att det framgår att särkullbarnet avstår arv "till förmån för efterlevande make". Genom att tydligt formulera detta så kan särkullbarnet säkerställa sin rätt till efterarv när den efterlevande maken avlider. 

Efterarv

När den efterlevande maken dör har den först avlidne makens arvingar rätt att få ett så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid frånfället. Kvotdelen räknas ut enligt följande:

Makes arv / makes arv + egendom efter bodelning = kvotdel

Exempel: Om 2/3 av den efterlevande makens kvarlåtenskap utgör arvet från den först avlidne maken, ska arvingarna till den först avlidne maken få 2/3 av detta när den efterlevande maken avlider. Resten av kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande makens arvingar.

Sammanfattning

Efterlevande make ärver som utgångspunkt den avlidnes tillgångar med fri förfoganderätt. Särkullbarn till den avlidne har rätt att begära ut sin laglott, men kan även avstå. Om hen avstår innebär det att dennes arvsrätt skjuts upp, dvs. särkullbarnet har rätt till efterarv i form av en kvotandelsrätt från det som finns att ärva när efterlevande maken avlider.

Din situation

Precis som du skriver så har du möjlighet att avstå din rätt till laglott och därmed ärver efterlevande maka den med fri förfoganderätt. Du får då ut ditt efterarv då hon avlider. Det innebär att du får rätt till en andel av hennes arv som motsvarar vad du avstod när din far avled. Eftersom efterlevande maka ärver egendomen med fri förfoganderätt så får hon enligt lag i princip förfoga fritt över den. Det kan därför vara svårt att bedöma hur egendomsmassan kommer att se ut när du får ut ditt efterarv, och det finns heller inga sätt att garantera att den kommer vara lika stor som när du avstår din laglott till förmån för denne.

Vad gäller det formella för avstående av laglotten rekommenderar jag att du skriver detta i enlighet med lydelsen i 3 kap. 9 § ÄB. Detta för att inte genom formuleringen råka avstå din rätt till efterarv.

Jag hoppas att du fick vägledning av informationen ovan. Frågor om arv och särkullbarn är svåra, särskilt gällande särkullbarn i förhållande till efterlevande make. Det är därför bra att kontakta en jurist för att få vägledning, säkerställa att processen går rätt till och även formulera ett tydligt dokument för avstående av laglott.

Familjens Jurist kan du få hjälp av erfarna jurister som dagligen arbetar med dessa frågor och kan hjälpa till så att det blir rätt. Här kan du läsa mer om våra tjänster rörande särkullbarn och hur man bokar tid.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.