Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur avstår jag som särkullbarn min arvslott till förmån för en efterlevande make?

Hej! Min mor har gått bort. Efterlevande är make och fyra döttrar varav endast en är gemensam. Tre är alltså "särkullbarn" och därmed dödsbodelägare tillsammans med pappa (styvfar). Våra föräldrars gemensamma tillgångar är synnerligen blygsamma. Hur ska vi i dödsboet göra för att på det enklaste sätt se till att pappa får behålla allting? Inget av oss särkullbarn har någon önskan att ärva något, då vi var och en har en bättre ekonomisk tillvaro än pappa nu kommer att ha. Tanken är att skriva bouppteckningen själva.

Rådgivarens svar

2020-10-06

Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen. Inledningsvis kommer jag gå igenom regleringen, för att därefter besvara dina frågor. Som jag uppfattar det vill samtliga bröstarvingar att den efterlevande maken ska ta del av hela kvarlåtenskapen. Då du inte nämner något särskilt om det utgår jag även från att det inte finns ett testamente upprättat.

Allmänt om arvsfördelning

Enligt Ärvdabalken 2 kap. 1 § ärver bröstarvingar i första hand. Bröstarvingarna tar lika stor del av arvet. Detta innebär att, om ingenting annat anges genom testamente, ni vardera ärver en fjärdedel av den avlidens kvarlåtenskap. Trots att så är fallet, är huvudregeln att när en make avlider ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 §). Detta är dock endast fallet för gemensamma bröstarvingars arvslott, medan särkullbarns arvslotter tillfaller dem direkt.

Möjlighet att göra ett arvsavstående

Särkullbarn kan avstå från sitt arv från den avlidne maken till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 §). Detta görs som huvudregel genom att en avståendehandling upprättas och skickas in till Skatteverket. Det är viktigt att det särskilt anges att det är ett arvsavstående enligt 3 kap. 9 § till förmån för den efterlevande maken, då reglerna om efterarv (se nedan) annars inte kommer gälla för er. Något som kan vara viktigt att poängtera är att kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken med fri förfoganderätt.

Efterarv   

När kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken medför det att bröstarvingarna till den först avlidne maken har rätt att ta del av den efterlevande makens arv. Rätten omfattar inte hela den efterlevande makens kvarlåtenskap, utan syftet är att arvsrätten från den först avlidne maken ”överförs” till den efterlevande maken. Det innebär att en beräkning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid tidpunkten för den först avlidne makens död. Denna beräkning görs vid arvsavstående genom att beräkna hur stor andel av den först avlidnes arv som utgjorde den efterlevande makens totala egendom efter att bodelning skett (3 kap. 2 §). Så stor andel som arvet utgör av den totala egendomen utgör andelen för efterarvet.

Om x som efterlevande make har 1000 kronor efter bodelning och ärver 2000 kronor, är efterarvet således 2/3 av x egendom när hen avlider. Om egendomens värde inte har förändrats, ärver ni (4 personer) vardera 500 kr genom efterarv. Resterande 1000 kronor tillfaller i exemplet bröstarvingen om inget annat anges i testamente.

Vad ni kan göra

Ni har möjlighet att avstå era arvslotter till förmån för den efterlevande maken. I så fall kommer ni ha rätt att ta del av ert efterarv från den efterlevande maken. Det är viktigt att ni upprättar och skickar in arvsavståendehandlingar till Skatteverket för att få rätt att ta del av efterarvet. Om ni vill ha hjälp med detta rekommenderar jag att boka tid med en av Familjens Jurists duktiga jurister. De kan även hjälpa er med bouppteckningen om det blir för mycket att göra själva. Om den efterlevande maken slutligen vill fördela sitt arv annorlunda till följd av att ni gör arvsavståenden rekommenderar jag att han upprättar ett testamente, vilket går att göra via Familjens Jurists onlinetjänst.  

 

Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Kontakta oss gärna på nytt om du har någar andra frågor. 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.