Hej och stort tack för din fråga!

Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller enligt lag och avslutningsvis en rekommendation utifrån din situation.

Makars kvarlåtenskap

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång tillfaller hela kvarlåtenskapen som utgångspunkt den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern har gått bort (3 kap. 1 § ÄB). Den efterlevande maken ärver som utgångspunkt egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att man fritt får förfoga över egendomen men får inte testamentera den (3 kap 2 § första stycket ÄB).

Undantag från detta finns om arvlåtaren har så kallade särkullbarn. Särkullbarn är barn till enbart den avlidne maken. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB, se mer nedan).

Bodelning vid en makes död

När arvlåtaren dör ska en bodelning göras enligt äktenskapsbalkens regler (23 kap. 1 § ÄB). När bodelningen är genomförd vet man vad som tillfaller den avlidne maken.

Det som den efterlevande make ärver efter den först avlidne utgör en andel av den efterlevande makens totala kvarlåtenskap. När den efterlevande maken sedan avlider är det denna andel som ska fördelas mellan den först avlidnes arvingar.

Särkullbarn

Som nämnt ovan finns det särskilda regler avseende särkullbarn. Som bröstarvinge till arvlåtaren har ett särkullbarn rätt att ta ut sin laglott på en gång, dvs. innan efterlevande make ärver kvarlåtenskapen. Laglotten utgör av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB) och delas lika mellan arvslotten.

Särkullbarnet kan avstå från att ta ut sin laglott efter arvlåtaren. I så fall ärver efterlevande make hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, enligt huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB. Då blir särkullbarnet, i likhet med gemensamma barn, efterarvinge till den avlidne och får ut sitt arv efter föräldern vid den efterlevande makens död.

Legal arvsrätt

I 2 kap. ÄB finns regler om släktingars arvsrätt, så kallad legal arvsrätt. Rätten att ärva en bortgången släkting är indelad i tre olika arvsklasser:

• Första arvsklassen: Arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om bröstarvingen är avliden så träder deras barn i dess ställe (2 kap. 1 § ÄB).
• Andra arvsklassen: Finns det inga barn (eller deras avkomlingar, dvs barnbarn) går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna har den avlidnes syskon, rätt till arvet. Ifall syskonen är avlidna ärver deras barn (2 kap. 2 § ÄB).
• Tredje arvsklassen: Finns inga arvingar varken i första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar. Finns inte dessa i livet har deras avkomlingar, dvs den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder rätt till arvet. Tredje klassen sluter sig efter dessa, alltså ärver inte kusiner varandra (2 kap. 4 ÄB). Tredje arvsklassen inte har rätt till efterarv enligt lag (3 kap. 2 § första stycket ÄB).

Efterarv

När den efterlevande maken sedan dör har den först avlidne makens arvingar rätt att få ett så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Generellt sett utgör efterarvet hälften av den efterlevande makens bo. Detta är ofta tillämpligt på de vanliga fall då makarna haft endast gemensamma barn eller varit barnlösa och de haft giftorättsgemenskap.

Efterarvet är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid frånfället. Kvotdelen räknas ut enligt följande:

Makes arv / makes arv + egendom efter bodelning = kvotdel

Exempel: Om 2/3 av den efterlevande makens kvarlåtenskap utgör arvet från den först avlidne maken, ska arvingarna till den först avlidne maken få 2/3 av detta när den efterlevande maken avlider. Resten av kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande makens arvingar.

Din situation

Du skriver i din fråga att det inte finns något känt testamente i dagsläget, varför jag kommer att utgå från detta i mitt svar och redogöra för vad som gäller enligt lag.

Din morfar ärver som efterlevande make den avlidna makans kvarlåtenskap med fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB).  När din morfar avlider har den först avlidnes syskonbarn rätt till efterarv då de tillhör den andra arvsklassen. Efterarvet motsvarar den andel som din morfar ärvde med fri förfoganderätt. Denna delas då jämt på antalet syskon, dvs. hälften var. Jag kan tyvärr inte svara på hur stor denna andel är, eftersom den utgör en kvotdel enligt beräkningen ovan.

Dottern ärver såsom bröstarvinge sin arvslott när din morfar, hennes far, avlider. Om hon är ensam bröstarvinge ärver hon hela kvarlåtenskapen från sin far, i enlighet med 2 kap. 1 § ÄB. Hon ärver däremot inte den andel som din morfar erhöll med fri förfoganderätt och som den först avlidna makans syskonbarn erhåller enligt ovan. Kort sagt ärver hon inte det som den först avlidna makans efterarvingar ärver i efterarv.

Det är lite klurigt med reglerna rörande arv och efterarv. Jag hoppas att du fick lite vägledning genom mitt svar ovan. Min rekommendation är att ni kontaktar en jurist för att se över hur arvsprocessen går till och kan få klarhet i er situation. Familjens Jurist har lång och bred erfarenhet av arvsfrågor och du är varmt välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig vidare.