Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på fråga juristen med din fråga! Dina fråga rör arvsrätt och reglerna kring det finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer att redogöra allmänt och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. 

Laglott

Det är bara bröstarvingar (den avlidnes egna barn) som har rätt att alltid få ut sin laglott när dennes förälder avlidit. Det går inte att testamentera bort utan den rätten består, se 7 kap 1 § ÄB. Har man inga egna barn eller särkullbarn som har rätt till efterarv kan man alltså testamentera sin egendom till vem man vill oavsett om man har syskon etc. 

Särkullbarn har alltid rätt att få ut sin laglott när en förälder dör och lämnar efter en make som inte är barnets förälder. Särkullbarnet kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap 9 § ÄB. 

Orubbat bo

Termen ”orubbat på” är egentligen inte särskilt bra då det enda säkra sättet att sitta i ett orubbat bo är om man är gift utan barn eller gift och bara har gemensamma barn. I situationer då det finns särkullbarn kan man alltså inte garantera att den efterlevande maken ärver allt utan särkullbarnet har alltid rätt att få ut sin laglott direkt. 

Vill man se till att efterlevande make ärver så mycket som möjligt av den avlidne maken behövs ett testamente. I testamentet skriver man då en önskan om att barnen ska vänta med att begära ut sitt arv, ett sådan önskan är som sagt bara en önskan och inte tvingande. Men om särkullbarnen godkänner önskan kan den efterlevande maken ärva allt och barnet får en rätt till efterarv efter den efterlevande maken. Särkullbarnet har dock alltid en laglig rätt att kräva ut sin laglott vid sin förälders död. 

Testamente

När man skrivet ett testamente är det viktat att tänka på att formkraven måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. Till exempel ska testamentet var i skriftlig form och undertecknat av testatorn (den som skriver testamentet) och två vittnen.  

Med ett gemensamt testamente/inbördes testamente är så att om någon av er avlider har den efterlevande alltid rätt att ändra sin del av vad som ska hända med dennes kvarlåtenskap. Det är därför extra bra att förtydliga om den efterlevande makens ska ärva egendomen med fri förfoganderätt eller full äganderätt. 

Fri förfoganderätt eller full äganderätt

Fri förfoganderätt innebär en rätt att fritt konsumera och sälja del av arvet, men man är begränsad att testamentera bort arvet till någon. Efterlevande make får med fri förfoganderätt inte heller ge bort en stor del av arvet till någon annan i gåva. Full äganderätt betyder däremot att efterlevande maken får göra vad hen vill med arvet. 

Din situation  

För att svara på din fråga så finns inga problem med att din fru ärver dig eller att du ärver henne genom testamentet. Det är även helt korrekt att din frus dotter har rätt till sin laglott om hennes mor för innan dig, men hon kan dessutom välja att avstå även sin laglott till förmån för dig som efterlevande make. 

Om din fru dör före dig kan du, eftersom du inte har några egna barn, testamentera hur mycket av din kvarlåtenskap du vill till din frus dotter/dotterbarn. Det kan dock vara bra att ni specificerar att om din fru avlider ska du ärva en viss del/allt med endast fri förfoganderätt för att den delen inte ska kunna testamenteras bort till någon annan än din frus dotter/dotterbarn. 

Avslutande rekommendation

Det är alltså korrekt tänkt förutom att jag rekommenderar att lägga till om egendomen ärvs med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Det är dessutom viktigt att ett testamente upprättas korrekt och tydligt och att formkraven är uppfyllda. Mitt tips är därför att ta vidare hjälp av en jurist eller använda vår onlinetjänst för att skriva ett testamente här på Familjens Jurist. Den hittar du här!  

Jättebra att du skriver till oss med din fråga! Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på fråga juristen.