Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och vad det innebär för er situation.

Makes arvsrätt

Huvudregeln är att bröstarvingarna (den avlidnes barn) ärver, 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Efterlevande make ärver dock före parets gemensamma barn, men endast med ”fri förfoganderätt”. Efterlevande make kan även ärva före den avlidna makens särkullbarn (barn till endast den avlidna maken), om de väljer att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Det innebär alltså att de väntar med sitt arv till båda makarna gått bort.

Begreppet ”fri förfoganderätt” innebär framförallt att man inte får testamentera bort egendomen, och utgör alltså en begränsning i äganderätten. Tanken är att föräldern ska förvalta detta under sin livstid, men att det sedan ska gå vidare till barnen.

Fördelning av arv efter andra föräldern

Om den efterlevande maken har egna särkullbarn uppstår frågan vad som händer med arvet efter den först avlidna maken vid den efterlevande makens död.

Det arv som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt ska då enbart delas ut till efterarvingarna, alltså arvingarna efter den först avlidne maken. Efterarvingarna har dock inte rätt att ärva exakt samma saker som den efterlevande maken ärvt med fri förfoganderätt, utan endast den kvotdel/andel som arvet utgör.

Hur stor kvotdel detta utgör av den efterlevande makens egendom räknas ut med en formel som framgår av 3 kap. 2 § ÄB:

Kvotdel = efterlevande makes arv / efterlevande makes arv + efterlevande makes egendom efter bodelning med först avlidna maken

Efterlevande makes arv: Endast det arv som maken erhöll med fri förfoganderätt.

Efterlevande makes egendom efter bodelning: Makens totala förmögenhet (alltså även enskild egendom mm.) vid första makens död, inte vid efterlevande makes död. Har bodelning skett så är det förmögenheten efter bodelning som gäller.

Den kvotdel man får fram appliceras sedan på efterlevande makes nuvarande förmögenhet (före eventuell bodelning med ny make) för att få fram hur stor summa den kvotdelen utgör idag. Efterarvingarna kan därmed sägas ha förtur till arvet eftersom det är det som återstår efter att kvotdelen reserverats som får fördelas på resterande arvingar.

Dödsbo

De viktigaste reglerna för dödsbon finns i 18 kap. ärvdabalken (ÄB). Där stadgas att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt som kan ingå rättshandlingar i eget namn (ungefär som ett aktiebolag). En rättshandling är en handling av rättslig betydelse, t.ex. ingå/säga upp avtal, ta lån eller betala för sig.

Behöriga företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna (make, sambo och arvingar), 18 kap. 1 § ÄB. Boutredningsman och testamentsexekutor är också behöriga företrädare, om sådan förordnats. Det är de behöriga företrädarna som i praktiken ingår rättshandlingarna för dödsboets räkning. För de allra flesta åtgärder krävs att dödsbodelägarna är eniga, för t.ex. vissa brådskande åtgärder kan dock en dödsbodelägare besluta utan övrigas samtycke.

Rekommendation

Eftersom ni inte fick ut något arv när er pappa fick bort så har ni efterarvsrätt efter hans fru. Ni har alltså rätt till så stor del av fruns totala förmögenhet som arvet efter er far utgjorde enligt formeln ovan. Ni har dock inte rätt att få just de saker som kommer från er far.

Eftersom ni har konkret arvsrätt så har ni också rätt att delta i förvaltningen av dödsboet, dvs. rätt att delta i bouppteckningen och beslut som rör dödsboet. Det innebär att era halvsystrar inte får vidta åtgärder utan ert samtycke, om det inte är brådskande åtgärder. Att tömma boet är definitivt något som kräver ert samtycke.

Vill ni ha vidare hjälp i ert ärende kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurist, annars hoppas jag att ni har fått svar på er fråga. Om ni har fler frågor är ni välkomna att höra av er till oss igen!