Har släktingar till den maken som avlidit först även rätt att ärva när den andra maken avlider?
Hej! Min faster som avlidit och vars make tidigare avlidit hade inga egna barn. När mannen dog hade han därför låtit testamentera hälften av deras gemensamma tillgångarna till sina släktingar (syskonbarn) utan min fasters vetskap. När nu faster avlidit undrar jag om mannens släktingar har rätt till arv efter henne också? Måste hon ha ett testamente där hon isåfall skrivit att hennes tillgångar bara ska gå till hennes syskon?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din fråga och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).
Vem ärver en avliden?
Om den som avlider var gift är det i första hand maken som ärver (3 kap 1 § ÄB). Om den avlidne inte varit gift ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvsordningen är indelad i tre arvsklasser som anger vilka familjemedlemmar eller släktingar som har rätt att ärva. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn som i första hand har rätt att ärva. Har ett barn avlidit är det barnbarn som ärver (2 kap 1 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra där det är den avlidnes föräldrar som ärver. Om dennes föräldrar avlidit är det syskonen till den avlidne som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om det inte finns arvingar i de första två arvsklasserna går man till den tredje arvsklassen som utgörs av mor- och farföräldrar och om dem avlidit är det morbröder, mostrar, fastrar och farbröder som ärver.
Betydelsen av ett testamente
Den som har fyllt 18 år får upprätta ett testamente och förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap 1 § ÄB). Genom att upprätta ett testamente enligt kraven i ärvdabalken (10 kap 1 § ÄB) finns en det en möjlighet att avvika från den legala arvsordningen genom att i testamentet ange hur du vill att arvet ska fördelas. Om den avlidne har skrivit ett testamente blir utgångspunkten att arvet ska fördelas i enlighet med testamentet (9 - 11 kap ÄB).
Sammanfattning och rekommendation
Om den avlidne inte är gift ska arvet som utgångspunkt fördelas enligt den legala arvsordningen. De släktingar som ingår i den arvsklass som blir aktuell ärver den avlidne. De som inte omfattas av den legala arvsordningen har ingen arvsrätt. Genom att upprätta ett testamente kan du förordna om att kvarlåtenskapen ska fördelas på annat sätt. Om du önskar att arvet ska fördelas enligt arvsordningen behöver inget testamente upprättas.
Gällande din fråga tolkar jag det som att det vid din fasters bortgång inte funnits ett testamente. Arvet efter henne fördelas då enligt den ovan beskrivna arvsordningen. Utomstående som inte omfattas av arvsordningen har ingen arvsrätt och har därför inte rätt till arv efter din faster. Om din faster hade velat att arvet skulle fördelas till annan än de släktingar som har arvsrätt hade ett testamente behövt upprättas.
Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist om du har ytterligare funderingar.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.