Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Inledning

Vid besvarandet av denna fråga utgår jag från att du inte adopterats av någon annan och att din biologiska pappa därför fortfarande är din juridiska förälder.

Barns rätt till laglott

Arvslott

För att förstå frågan måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå under nästa avsnitt.

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Laglott

Vi övergår nu till det som själva frågan handlar om. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Bröstarvingarnas rätt till laglott gäller dock bara om det finns egendom kvar vid arvlåtarens (dvs den avlidnes) bortgång. Det finns nämligen ingenting som stoppar en person från att sälja, ge bort eller förbruka all sin egendom fram till sin död. Detta kommer sig av att det är personen själv som äger sin egen egendom och att denne därför är fri att göra vad denne vill med denna. Detta innebär att en person i praktiken kan göra sina bröstarvingar arvlösa. En person kan alltså sälja all sin egendom så att det vid dennes död inte finns något arv alls till bröstarvingarna. Det är inte heller brottsligt att göra detta.

När har bröstarvingarna rätt till sin laglott?

Arv efter en person, inklusive laglotten, delas som huvudregel ut efter arvlåtarens död. Arvlåtaren kan dock själv välja att ge ut ett förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken), men det är ingenting som denne är tvingad till att göra.

Vad gäller i ditt fall?

Du som bröstarvinge har rätt till din laglott, vilket innebär att din pappa inte kan göra dig arvlös. Du har däremot ingen rätt att kräva ut ditt arv i förväg. Din pappa har också i princip en helt oinskränkt rätt att förbruka sin egendom genom att t.ex. sälja eller skänka bort den. Han får däremot inte ge bort all sin egendom till dina syskon så att du blir helt lottlös. Annars finns det ingenting som hindrar honom från att göra vad han vill med sin egendom som gör att du i praktiken blir arvslös. Men återigen, om det finns egendom kvar vid hans död så har du rätt till din laglott. Han kan inte göra något för att du ska bli av med din rätt till din laglott.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.