Har jag rätt att få tillbaka mina pengar jag lånat ut till en person som avlidit?
En vän avled i augusti år 2021, han var då skyldig mig 350 000 kr som var skrivit på revers. Detta är upptaget i bouppteckningen som Skatteverket registrerade oktober samma år. Vännen hade en egen firma som gick i konkurs i och med hans död. Firman hade inte tillräckligt med tillgångar för att betala sina skulder, bland annat till Skatteverket. Konkursen registrerades hos tingsrätten september i år. Sedan i våras så utreder Skatteverket frågan om företrädaransvar för dödsboet och jag vet inte vad som händer. Har inte jag rätt att få ut de pengar som min vän var skyldig mig? Får Skatteverket eller boets företrädare hindra mig från att bli ersatt hur länge som helst?
Rådgivarens svar
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Din fråga avser om du kan få tillbaka de pengar du lånat ut till din vän som har avlidit. Relevanta regler i situationen är dels bestämmelserna som reglerar vad som händer med tillgångarna efter en person som avlider, dessa återfinns i Ärvdabalken (ÄB). Även bestämmelserna i Konkurslagen (KonkL) och Förmånsrättslagen (FRL) blir aktuella. Till att börja med kommer jag att redogöra för vad som gäller generellt, och därefter kommer jag att applicera det på din situation för att besvara dina frågor.
Konkurs
En revers är ett skuldebrev, en skriftlig handling som innehåller ett åtagande att återbetala ett visst pengabelopp, och konkurs beslutas om när ett företag eller en privatperson inte längre har möjlighet att betala sina skulder.
Den person eller det företag som försätts i konkurs kallas gäldenär i förhållande till sina borgenärer, det vill säga de fordringsägare som personen eller företaget har skulder till. Tillgångarna som finns kvar i konkursen bildar därefter ett så kallat konkursbo som ska förvaltas av en konkursförvaltare, 1:1 och 1:3 §§ KonkL. Denna har i uppgift att omvandla all egendom i boet till pengar och försöka betala skulderna till borgenärerna. Det finns regler i FRL som anger i vilken ordning olika fordringar får betalas, till exempel så är fordringar som innehas med förmånsrätt prioriterade fordringar, och dessa ska betalas i första hand. Konkursen får i övrigt inte gynna en viss borgenär framför andra, utan alla ska behandlas lika. Därmed får alla borgenärer som har oprioriterade fordringar rätt till betalning ur boet i proportion till deras respektive fordringars storlek om det inte går att täcka alla fordringar med boets tillgångar det vill säga, eftersom det kan vara så att pengarna inte räcker till att betala alla fordringar helt.
När det kommer till enskild firma så är dess ägare personligt ansvarig för verksamhetens skulder, vilket bidrar till att en enskild firma i konkurs ofta kan innebära att privatpersonen bakom firman också går i personlig konkurs om den inte kan stå för verksamhetens skulder.
Skuldsatt dödsbo
Om personen dör upptas alla dennes tillgångar och skulder i ett dödsbo. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att täcka skulder som den avlidna hade så har den som förvaltar boet i uppgift att försöka träffa en uppgörelse med borgenärerna enligt 19:11 § ÄB. Om en uppgörelse däremot inte kan nås kan även dödsboet försättas i konkurs. Konkurs sker då på ansökan av antingen dödsbodelägarna eller en borgenär, 2:3–4 §§ KonkL.
Dödsboet får i regel inte heller börja betala sina skulder till någon innan en månad har gått från det att bouppteckningen förrättades eller efter det att uppgörelser har träffats med alla borgenärer, om det inte med fog kan antas att en betalning inte är till skada för någon av borgenärerna, 21:1 § ÄB.
Eventuellt arv efter personen kommer inte kunna fördelas och skiftas förrän boets skulder har betalats, oavsett om boet är i konkurs eller inte. Därmed har borgenärerna rätt till tillgångarna före eventuella arvingar, och visst skydd. Emellertid blir aldrig dödsbodelägarna personligt ansvariga för dödsboets skulder. Istället innebär en konkurs att dödsboet kommer avslutas och att fordringarna som inte har kunnat betalas försvinner, utan att något arv skiftas till arvingar.
Det finns inte någon tidsfrist reglerad i lag för när ett dödsbo måste vara avslutat, och dödsboet kan därför finnas kvar under lång tid. Det kan ta några månader att klara upp vad som gäller för dödsboet, och om det finns ett underskott på tillgångar eller dödsbodelägarna är oense om något tar det ofta längre tid.
Din situation
I ditt fall har du en fordran på din vän som nu är avliden, och din fordran är nu alltså gentemot dödsboet och upptagen i bouppteckningen. Om du kommer kunna få dina pengar tillbaka beror helt på vilka tillgångar och andra skulder dödsboet har, och endast om dödsboet efter din vän har tillräckligt med tillgångar för att täcka alla sina skulder kommer du kunna få full täckning för din fordran.
Jag hoppas detta ger dig svar på din fråga, Familjens Jurist erbjuder en mängd kunniga jurister som kan ge ytterligare rådgivning i vad som gäller juridiskt vid ett dödsfall. Lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.