Hej och stort tack att du vänder dig med din fråga till oss på Fråga Juristen! Jag ska nedan försöka hjälpa dig så gott som möjligt genom att först ge dig en allmän redogörelse över din situation och därefter praktiska tips på hur du kan gå vidare.

Hur påverkar en gåva ens framtida arvsrätt?

Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Däri framgår av kapitel 6 § 1 att "Vad arvlåtaren i livstiden har gett en bröstarvinge skall avräknas som förskott på dennes arv efter arvlåtaren, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett". I och med att din mamma hade upprättat ett gåvobrev där det framgår att lägenheten inte ska ses som förskott på arv, finns det därmed bevis på att din mamma inte avsett att gåvan skulle utgöra förskott på arv. Så länge gåvobrevet är juridiskt giltigt, ska detta vara ett tillräckligt bevis för att lägenheten inte ska ses som förskott på arv.

När är gåvobrev för lägenheter giltiga?

För att ett gåvobrev för lägenhet ska vara giltigt måste några formkrav vara uppfyllda. Medan villor räknas som fast egendom och därför regleras i jordabalken, räknas dock bostadsrätter juridiskt sett som lös egendom och regleras i bostadsrättslagen. I kap 6 § 4 bostadsrättslagen anges att ett gåvobrev av bostadsrätt måste upprättas skriftligt, innehålla uppgifter om bostaden och vara undetecknat av både innehavaren och förvärvaren. Sålänge dessa krav är uppfyllda ska gåvobrevet således vara juridiskt giltigt.

Kan min syster ändå ha rätt till lägenheten?

Du undrar om din syster ändå kan ha rätt till halva lägenheten. Kort svar är att så behöver fallet inte vara, utan det är helt naturligt att syskon ärver olika mycket på grund av exempelvis villkor i testamente. Däremot har bröstarvingar, det vill säga barn, alltid rätt att få ärva sin laglott, som utgör hälften av arvslotten (se ÄB kap 7 § 1). Om er mamma var gift innebär det att hennes barn delar lika på hälften av hennes kvarlåtenskap, och denna andel är då er arvslott. Genom att dela arvslotten på hälften får man sedan ut laglotten, som är en slags miniminivå för vad barn har rätt att ärva. Om hon inte var gift tar ni hela hela hennes kvarlåtenskap/antal barn och sen summan delat på två.

Rätten till laglotten tar främst syfte på bröstarvingars rätt att begära jämkning, inom 6 månader, av testamente som kränker denna rätt (ÄB kap 7 § 3). Däremot är regeln också tillämplig på gåvor som till syftet är att jämställa med testamente. Vad beräkning av laglotten ska då lägenhetens värde läggas till i kvarlåtenskapen (ÄB kap 7 § 4). Bröstarvingen, det vill säga din syster, måste då väcka talan om att få ut sin laglott senast ett år efter bouppteckningen (ÄB kap 7 § 4 st. 2). Talan väcks genom att i första hand kontakta övriga arvingar och se om situationen kan lösas, och i andra hand väcks talan i tingsrätten. 

Sammanfattning och råd till handlande 

Sammanfattningsvis kan det vara så att din syster kan ha rätt att utfå en del av lägenhetens värde, men detta beror helt på hur mycket pengar hon skulle ärva från första början. Bara om arvskiftet kränker hennes rätt till laglott (hälften av arvslotten) har hon rätt att kräva ut denna del. Hon har alltså ingen lagstadgad rätt att ärva halva lägenheten, eller lika mycket som dig, men laglotten har bröstarvingar rätt till. För att lägenheten ens ska räknas med som din mammas kvarlåtenskap krävs dock att gåvobrevet är att jämställa med ett testamente. Detta är upp till en domstol att avgöra den eventuella dag då din syster skulle väcka talan i om att gåvobrevet ska jämkas så att hon får ut sin laglott.

Jag hoppas du fick svar på din fråga! Skulle du behöva ytterligare hjälp är du mer än välkommen att kontakta våra duktiga och erfarna jurister på Familjens Jurist.

Vänligen 

Lovisa