Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Allmänt om efterarv

När vi behandlar frågor om arvsrätt blir ärvdabalken tillämplig. När en gift person avlider är huvudregeln att den efterlevande maken ärver allt med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ärvdabalken). När den efterlevande maken i sin tur avlider ska hälften av den efterlevandes bo tillfalla den först avlidnes släktingar. I den kretsen ingår bröstarvingar, föräldrar, syskon eller syskons avkomling. Finns det inga levande bröstarvingar eller föräldrar till den först avlidne maken är det syskon som får ärva egendomen (3 kap. 2 § ärvdabalken).

Testamente

Den efterlevande maken får under sin livstid inte testamentera bort den egendom som denne har ärvt med fri förfoganderätt. Det är dock inte ett hinder i sig från att någon upprättar ett testamente och förordnar om att någon annan ska få egendomen. Det som krävs för att den först avlidnes släktingar ska få ut sin del i den här situationen är att de klandrar testamentet (14 kap. 5 § ärvdabalken).

Vad som gäller i det här fallet

I det fallet du beskriver är fruns bror att betrakta som efter efterarvinge då mannen dör. Mannen får inte testamentera bort den egendom som han har ärvt av sin fru med fri förfoganderätt. Om han har gjort det ändå måste brodern klandra testamentet inom sex månader från det att han delgetts testamentet. Gör han inte det kommer kusinen att få ärva allt ändå. Brodern och eventuella andra efterarvingar har rätt till hälften av mannens bo när han dör. Den andra delen av mannens bo kan han däremot testamentera bort som han vill.

Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga! Boka in en tid med någon av våra jurister om du känner att du behöver ytterligare hjälp i den här situationen. Har du några andra juridiska frågor är du också välkommen att återkomma till oss.